Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

2013-04-12 Pressmeddelande från Örebro universitet
En ny metod, som innebär att elever skriver sig till läsning med IT-stöd, ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva. Det skriver professor Åke Grönlund vid Örebro universitet i en ny studie publicerad i Computers & Education.
Åke Grönlund

Åke Grönlund, Örebro universitet

– Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund.

Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga.

– Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. Dessutom kan de kontrollera sin stavning med hjälp av talsyntes, säger Åke Grönlund.

Studien är publicerad i Computers & Educationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn som pekar på surfplatta

(Foto: iStock)

Underlätta själva skrivandet
I Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. Genom att använda teknik som underlättar själva skrivandet hamnar fokus på att skapa sammanhang och barnen får utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom att kommunicera med andra.

– Barnen får publicera berättelser på en webbsida som alla har tillgång till. Där har de möjlighet att diskutera dem med varandra och med lärare.

Eleverna kan rätta och förbättra sina texter efter inlägg från sina lärare och klasskamrater och forskarna tror att den sociala processen ökar motivationen hos eleverna. Samtidigt ökar förståelsen för hur andra förstår mina texter genom att klasskamrater kommenterar varandras berättelser.

– Elevernas självförtroende när det gäller att skriva och läsa förbättrades, speciellt bland svagare elever som ofta gick tillbaka och läste sina klasskamraters kommentarer flera gånger, säger Åke Grönlund.

Alla kan vara med på sina villkor
Det hjälpte också att alla berättelserna ser visuellt bra ut även efter eleverna har rättat och skrivit om. De förstörs inte av intryckta bokstäver, märken som är kvar efter att barnen har suddat eller skrynkliga papper från många ändringar.

– Det underlättar också för många barn att inte deras motoriska färdighet påverkar deras skrivförmåga utan allas bokstäver ser likadana ut, säger Åke Grönlund.

Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Elever som inte läsa kan använda tekniken och få texter upplästa för sig och kan kommentera på andras texter. Barn som inte hade kunnat skriva en text med papper och penna kunde inkluderas. Forskarna ser också tecken på att samma metod skulle kunna användas i matematikundervisningen.

– Resultaten är uppmuntrande och viktiga, eftersom det finns behov av bättre metoder för att lära sig läsa och skriva bra. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, matematik och engelska ökar. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever, avslutar Åke Grönlund.

KONTAKT
För mer information kontakta Åke Grönlund: E-post ake.gronlund@oru.se, 019-301295
Arkiv

Nyheter

    1. Kebnekaises sydtopp smälter i rekordfart
      28 augStockholms universitet
    2. Enkelt prov i sjukvården kan avslöja Alzheimers-risk
      28 augLunds universitet
    3. Vallhundars teknik kan användas för att utveckla robotar
      28 augUppsala universitet
    4. Nyupptäckt mikrobgrupp oskadliggör växthusgas i marken
      28 augSLU
    5. Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter
      26 augUmeå universitet
    1. Kvinnor i utdragen förlossning underbehandlas
      26 augMittuniversitetet
    2. Många sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende
      26 augGöteborgs universitet
    3. Mer än var tredje inbokad operation bokas om
      25 augGöteborgs universitet
    4. Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
      25 augUppsala universitet
    5. Syre fanns i tidig atmosfär på Mars
      25 augNaturhistoriska riksmuseet
    1. Landsbygd eller stad - en ödesfråga för kineser
      25 augGöteborgs universitet
    2. Egenskaperna som får dig att öppna plånboken
      22 augLunds universitet
    3. Genetik och livsstil påverkar i hög grad biomarkörer för inflammation och cancer
      22 augUppsala universitet
    4. Så processar hjärnan yttre intryck
      22 augKarolinska Institutet
    5. Vägräckens lutning viktig för trafiksäkerheten
      22 augTrafikverket
Arkiv

Forskarporträtt

    1. Flexit öppnade många dörrar
      21 augRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.