Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kroppens skyddsmekanismer utreds i ny avhandling

2012-05-10 Pressmeddelande från Linnéuniversitetet
Per Nilsson, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet, bidrar i sin avhandling ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” till djupare kunskap om kroppens centrala skyddsmekanismer.
I kroppen finns naturligt en rad försvarsmekanismer som skydd mot yttre och inre hot. Sådana hot kan bland annat komma ifrån infektiösa mikroorganismer, yttre trauma, men även döda eller skadade kroppsegna celler. En stor del av försvarsmekanismerna återfinns i blodet i form av celler och proteiner. I Per Nilssons avhandling ligger fokus på två centrala skyddsmekanismer och dess samverkan: komplementsystemet och trombocyter.

Komplementsystemet är, evolutionärt sett, ett gammalt skydd som hittas även i många primitiva organismer. Det består centralt av ett flertal proteiner vars uppgift är att identifiera, markera och eliminera allt som är främmande för kroppen, och är på så sätt involverat i den komplexa inflammationsprocessen. Trombocyter är små celler vars centrala uppgift är att i samarbete med koagulationssystemet stoppa blödning från ett skadat blodkärl. Trombocyterna fungerar som väktare och reagerar direkt vid skada genom att klumpa ihop sig och täta det skadade området.

Traditionellt har komplementsystemet och trombocyter beskrivits som separata, i princip isolerade händelser. En rad vetenskapliga arbeten har dock på senare tid visat att de interagerar på ett flertal punkter. Bådas uppgift är att snabbt och lokalt reagera på hot, och oavsett om aktiveringen primärt påverkar komplement eller trombocyter så återfinns en mer eller mindre aktivering av de båda systemen.

I Nilssons avhandling ingår fem delprojekt vars syfte i stort var att studera komplement- och trombocytaktivering. Målet med de tre första arbetena var att undersöka hur komplementsystemet påverkas då trombocyter aktiveras. I de efterföljande två var principen att på en för mänskligt blod främmande yta försöka hämma aktiveringen av dels trombocyter, men även samtidigt hämma komplementaktivering. Idén för hur hämningen sker var hämtad från hur ett friskt blodkärl förhindrar att aktivera de båda systemen. De främmande ytorna var en plastyta, samt blodkärlsceller från gris.

Per Nilssons resultat visade att trombocytaktivering ger upphov till inflammatoriska signaler via aktivering av komplementsystemet. Vidare kunde han genom att binda upp två specifika molekyler minska både trombocytaktivering och inflammatorisk komplementaktivering på för blodet främmande ytor.

Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad förståelse om hur komplementsystemet och trombocyter interagerar. En helt ny mekanism för hur trombocyter ger upphov till inflammatorisk komplementaktivering beskrivs. Vidare visas hur det är möjligt att minska dessa reaktioner, på för blodet främmande ytor, genom att inhibera komplement- och trombocytaktivering via två mekanismer direkt hämtade från våra blodkärl.

Avhandlingen ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” försvaras den 11 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Berhane Ghebrehiwet, Stony Brook University.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Stressade byggen fortfarande ett problem för inomhusmiljön
      1 sepLunds universitet
    2. Feberns källa funnen
      1 sepLinköpings universitet
    3. Ny genetisk forskning avslöjar hur vildkaninen blev tam
      1 sepUppsala universitet
    4. Kebnekaises sydtopp smälter i rekordfart
      28 augStockholms universitet
    5. Enkelt prov i sjukvården kan avslöja Alzheimers-risk
      28 augLunds universitet
    1. Vallhundars teknik kan användas för att utveckla robotar
      28 augUppsala universitet
    2. Nyupptäckt mikrobgrupp oskadliggör växthusgas i marken
      28 augSLU
    3. Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter
      26 augUmeå universitet
    4. Kvinnor i utdragen förlossning underbehandlas
      26 augMittuniversitetet
    5. Många sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende
      26 augGöteborgs universitet
    1. Mer än var tredje inbokad operation bokas om
      25 augGöteborgs universitet
    2. Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
      25 augUppsala universitet
    3. Syre fanns i tidig atmosfär på Mars
      25 augNaturhistoriska riksmuseet
    4. Landsbygd eller stad - en ödesfråga för kineser
      25 augGöteborgs universitet
    5. Egenskaperna som får dig att öppna plånboken
      22 augLunds universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. Flexit öppnade många dörrar
      21 augRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.