Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kroppens skyddsmekanismer utreds i ny avhandling

2012-05-10 Pressmeddelande från Linnéuniversitetet
Per Nilsson, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet, bidrar i sin avhandling ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” till djupare kunskap om kroppens centrala skyddsmekanismer.
I kroppen finns naturligt en rad försvarsmekanismer som skydd mot yttre och inre hot. Sådana hot kan bland annat komma ifrån infektiösa mikroorganismer, yttre trauma, men även döda eller skadade kroppsegna celler. En stor del av försvarsmekanismerna återfinns i blodet i form av celler och proteiner. I Per Nilssons avhandling ligger fokus på två centrala skyddsmekanismer och dess samverkan: komplementsystemet och trombocyter.

Komplementsystemet är, evolutionärt sett, ett gammalt skydd som hittas även i många primitiva organismer. Det består centralt av ett flertal proteiner vars uppgift är att identifiera, markera och eliminera allt som är främmande för kroppen, och är på så sätt involverat i den komplexa inflammationsprocessen. Trombocyter är små celler vars centrala uppgift är att i samarbete med koagulationssystemet stoppa blödning från ett skadat blodkärl. Trombocyterna fungerar som väktare och reagerar direkt vid skada genom att klumpa ihop sig och täta det skadade området.

Traditionellt har komplementsystemet och trombocyter beskrivits som separata, i princip isolerade händelser. En rad vetenskapliga arbeten har dock på senare tid visat att de interagerar på ett flertal punkter. Bådas uppgift är att snabbt och lokalt reagera på hot, och oavsett om aktiveringen primärt påverkar komplement eller trombocyter så återfinns en mer eller mindre aktivering av de båda systemen.

I Nilssons avhandling ingår fem delprojekt vars syfte i stort var att studera komplement- och trombocytaktivering. Målet med de tre första arbetena var att undersöka hur komplementsystemet påverkas då trombocyter aktiveras. I de efterföljande två var principen att på en för mänskligt blod främmande yta försöka hämma aktiveringen av dels trombocyter, men även samtidigt hämma komplementaktivering. Idén för hur hämningen sker var hämtad från hur ett friskt blodkärl förhindrar att aktivera de båda systemen. De främmande ytorna var en plastyta, samt blodkärlsceller från gris.

Per Nilssons resultat visade att trombocytaktivering ger upphov till inflammatoriska signaler via aktivering av komplementsystemet. Vidare kunde han genom att binda upp två specifika molekyler minska både trombocytaktivering och inflammatorisk komplementaktivering på för blodet främmande ytor.

Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad förståelse om hur komplementsystemet och trombocyter interagerar. En helt ny mekanism för hur trombocyter ger upphov till inflammatorisk komplementaktivering beskrivs. Vidare visas hur det är möjligt att minska dessa reaktioner, på för blodet främmande ytor, genom att inhibera komplement- och trombocytaktivering via två mekanismer direkt hämtade från våra blodkärl.

Avhandlingen ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” försvaras den 11 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Berhane Ghebrehiwet, Stony Brook University.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Leva som vi lär: Om hållbar konsumtion
      15 aprStockholms universitet
    2. Bättre webbsidor får oss att köpa mer
      15 aprUppsala universitet
    3. Nya arbetsprocesser och teknik förändrade byggindustrin
      14 aprGöteborgs universitet
    4. Akupunktur och samtal effektivt vid stressrelaterad psykisk ohälsa
      14 aprGöteborgs universitet
    5. Lösenord på nätet är ofta svagare än vad användarna tror
      14 aprBlekinge Tekniska Högskola
    1. Koldioxid har dubbla roller i fotosyntesen
      14 aprUmeå universitet
    2. Flera perspektiv måste mötas gällande begreppet arbetsförmåga
      14 aprHögskolan i Jönköping
    3. “Stadsplaneringsdebatten i Sverige är oinformerad”
      11 aprHögskolan i Jönköping
    4. Dålig härmning kan ge framgång
      11 aprStockholms universitet
    5. Nationalekonomiska teorier förbättras
      10 aprHögskolan i Jönköping
    1. Mmm, precis – viktigare än du tror
      10 aprRiksbankens Jubileumsfond
    2. Svårt att beräkna restid och bränsleåtgång
      9 aprVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Göteborgsforskare huvudförfattare i ny rapport från klimatpanelen
      9 aprGöteborgs universitet
    4. Ökad diabetesrisk om invandrarbarn föds i Sverige
      9 aprÖrebro universitet
    5. Ny handbok om energiteknik fyller lucka
      9 aprUmeå universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. "Jag vill känna att jag har gjort skillnad"
      14 oktMälardalens högskola
    2. IT-pussel för ett hållbart samhälle
      26 sepÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.