Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Kroppens skyddsmekanismer utreds i ny avhandling

2012-05-10 Pressmeddelande från Linnéuniversitetet
Per Nilsson, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet, bidrar i sin avhandling ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” till djupare kunskap om kroppens centrala skyddsmekanismer.
I kroppen finns naturligt en rad försvarsmekanismer som skydd mot yttre och inre hot. Sådana hot kan bland annat komma ifrån infektiösa mikroorganismer, yttre trauma, men även döda eller skadade kroppsegna celler. En stor del av försvarsmekanismerna återfinns i blodet i form av celler och proteiner. I Per Nilssons avhandling ligger fokus på två centrala skyddsmekanismer och dess samverkan: komplementsystemet och trombocyter.

Komplementsystemet är, evolutionärt sett, ett gammalt skydd som hittas även i många primitiva organismer. Det består centralt av ett flertal proteiner vars uppgift är att identifiera, markera och eliminera allt som är främmande för kroppen, och är på så sätt involverat i den komplexa inflammationsprocessen. Trombocyter är små celler vars centrala uppgift är att i samarbete med koagulationssystemet stoppa blödning från ett skadat blodkärl. Trombocyterna fungerar som väktare och reagerar direkt vid skada genom att klumpa ihop sig och täta det skadade området.

Traditionellt har komplementsystemet och trombocyter beskrivits som separata, i princip isolerade händelser. En rad vetenskapliga arbeten har dock på senare tid visat att de interagerar på ett flertal punkter. Bådas uppgift är att snabbt och lokalt reagera på hot, och oavsett om aktiveringen primärt påverkar komplement eller trombocyter så återfinns en mer eller mindre aktivering av de båda systemen.

I Nilssons avhandling ingår fem delprojekt vars syfte i stort var att studera komplement- och trombocytaktivering. Målet med de tre första arbetena var att undersöka hur komplementsystemet påverkas då trombocyter aktiveras. I de efterföljande två var principen att på en för mänskligt blod främmande yta försöka hämma aktiveringen av dels trombocyter, men även samtidigt hämma komplementaktivering. Idén för hur hämningen sker var hämtad från hur ett friskt blodkärl förhindrar att aktivera de båda systemen. De främmande ytorna var en plastyta, samt blodkärlsceller från gris.

Per Nilssons resultat visade att trombocytaktivering ger upphov till inflammatoriska signaler via aktivering av komplementsystemet. Vidare kunde han genom att binda upp två specifika molekyler minska både trombocytaktivering och inflammatorisk komplementaktivering på för blodet främmande ytor.

Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad förståelse om hur komplementsystemet och trombocyter interagerar. En helt ny mekanism för hur trombocyter ger upphov till inflammatorisk komplementaktivering beskrivs. Vidare visas hur det är möjligt att minska dessa reaktioner, på för blodet främmande ytor, genom att inhibera komplement- och trombocytaktivering via två mekanismer direkt hämtade från våra blodkärl.

Avhandlingen ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” försvaras den 11 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Berhane Ghebrehiwet, Stony Brook University.

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Kroppens energiförbränning ökar efter fetmaoperation
      1 julGöteborgs universitet
    2. Restaurerade bäckar behöver 25 år eller mer för att återhämta sig
      30 junUmeå universitet
    3. Lokala initiativ skapar ett hållbart och energismart Hökarängen
      30 junStockholm Environment Institute
    4. ​Trots lyckade valkampanjer svek väljarna
      30 junMittuniversitetet
    5. Låg risk att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop
      30 junLinköpings universitet
    1. Insulinpump nära halverar risken att dö i hjärtkärlsjukdom
      30 junGöteborgs universitet
    2. Hopp för patienter med svårläkta sår
      30 junKarolinska Institutet
    3. Nya praktiska råd om etablering av energiskog
      29 junSLU
    4. Första ljuset i MAX IV:s systeranläggning Solaris i Polen
      29 junMAX IV laboratoriet
    5. Diabetes dödligare för individer med låg socioekonomisk status
      29 junGöteborgs universitet
    1. Nyckelprotein kan påverka risk för stroke
      26 junGöteborgs universitet
    2. De sänkta hastighetsgränserna sparar 17 liv varje år
      26 junVTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Klumprotparasit på kål genetiskt klarlagd
      26 junSLU
    4. Tolkningen av moralundantaget hämmar bioteknikutvecklingen
      25 junStockholms universitet
    5. Fler tågavgångar sämre för Mälardalen
      25 junVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.