Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Vilken roll ska högre utbildning spela i samhället?

2009-09-16 Pressmeddelande från Örebro universitet
Jakten på ekonomisk tillväxt har fått ett stort inflytande över den svenska utbildningspolitiken inom högskoleområdet. "Det har lett till att arbetsmarknadens behov och efterfrågan av anställningsbara studenter betonas på bekostnad av att studenterna lär sig tänka kritiskt". Det säger pedagogikforskaren Ingrid Unemar Öst vid Örebro universitet, som efterlyser en bredare debatt om vilka mål som ska styra den högre utbildningen.
I dag har Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder för att främja rörlighet men också anställningsbarhet, hamnat i fokus. De olika partiblocken står inte längre för någon variation och de har alla varit positiva till Bolognaprocessen.

– Den innebär att våra möjligheter att själva formulera politiken på högskolans område begränsas. Den svenska högskolepolitiken antar en byråkratisk karaktär och kommer främst att administrera och förvalta övernationella beslut, säger Ingrid Unemar Öst.

Inom utbildningspolitiken har alltid en relation mellan arbetsmarknad och utbildning varit viktig men det har också påtalats att högre utbildning inte enbart ska handla om vem studenten ska bli i arbetslivet utan också som person. Att få ett arbete är ett av målen men också att utvecklas till en självständig, kritiskt tänkande och aktivt deltagande student.

Efter millenniumskiftet har till exempel demokratimålen om samverkan, breddad rekrytering och mångfald hamnat i skymundan. De hade tidigare ett starkt politiskt stöd inom den svenska utbildningspolitiken och högskolorna uppmanades arbeta aktivt för att motverka snedrekrytering och för att utbilda studenter som både skulle kunna ta plats på arbetsmarknaden och delta aktivt i samhällets demokratiska processer.

– Målet var att utbilda studenter som arbetade för demokrati, jämlikhet och rättvisa, säger Ingrid Unemar Öst.

Ingrid Unemar Öst efterfrågar en bredare diskussion och granskning av den utveckling som vi ser i dag.

– Nästan hälften av alla individer i en årskull studerar på högskolan någon gång i livet. Inriktningen av högskolans verksamhet är viktig och min forskning ger ett underlag för vidare diskussion om vilken roll den högre utbildningen ska spela i samhället i dag, säger Ingrid Unemar Öst.

Ingrid Unemar Öst disputerar på avhandlingen Kampen om den högre utbildningens syften och mål 25 september 2009 klockan 13:00 i hörsal P2, Prismahuset, Örebro universitet.

KONTAKT
För mer information kontakta: Ingrid Unemar Öst: 070 216 40 83, ingrid.unemar-ost@oru.se
Arkiv

Nyheter

    1. Låg förekomst av rävens dvärgbandmask
      2 marSVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
    2. Mosade oliver blir värme och el
      2 marKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    3. Tillväxthormon – ungdomens källa eller liemannen?
      27 febLunds universitet
    4. Globalisering ger religionen ny politisk aktualitet
      27 febUppsala universitet
    5. Åtta av tio fartyg följer de nya svavelreglerna
      27 febChalmers tekniska högskola
    1. Risken för skyfall lika stor överallt
      26 febLunds universitet
    2. Forskning bidrar till effektivare fuktkrämer
      26 febMalmö högskola
    3. Allt färre drabbas av typ 2-diabetes
      26 febUmeå universitet
    4. Trafikföroreningar + särskild genvariant tycks öka risk för hjärtsjukdom
      26 febGöteborgs universitet
    5. Fetmakirurgi påverkar risker för graviditetskomplikationer
      26 febKarolinska Institutet
    1. Resursstarkas del i bostadssegregation undersökt
      26 febUppsala universitet
    2. Konsten att texta med molekyler
      25 febLinköpings universitet
    3. Inget tydligt stöd för kryddor och te mot diabetes
      25 febLunds universitet
    4. Lokala helgonkulter hade betydelse för kristnandet
      25 febGöteborgs universitet
    5. Kort vårdtid ökar dödlighet efter höftfraktur
      25 febUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.