Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hela medicinkuren i en tablett?

2007-05-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Om forskarna kan kontrollera hur snabbt läkemedel frisätts i kroppen blir det också möjligt att minska antalet läkemedelsintag för patienten. I en avhandling som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan farmaceuter och fysiker har Ulrika Brohede studerat hur nanoteknologiska hjälpmedel kan användas för att styra frisättningsförloppet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

- I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

KONTAKT
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Nanoteknik används i utveckling av behandling för ögonsjukdomar
      4 sepLunds universitet
    2. Svenskt rekordår för fjällugglan
      4 sepNaturhistoriska riksmuseet
    3. Studie på nybefruktade ägg ger ny kunskap om hur människan blir till
      3 sepKarolinska Institutet
    4. Orsak till spädbarnsepilepsi upptäckt
      3 sepKarolinska Institutet
    5. En bok för vuxna om böcker för barn
      3 sepGöteborgs universitet
    1. Polarforskare åter med unik information om betydelsen av klimatförändringar
      3 sepPolarforskningssekretariatet
    2. Koppling mellan autismspektrumstörning och extremt BMI
      3 sepGöteborgs universitet
    3. Informella relationer avgör elevernas skolinflytande
      3 sepGöteborgs universitet
    4. Mer kunskap om hur växter klarar sig i kyla
      2 sepUmeå universitet
    5. Molekylkapslar kan underlätta läkemedelstransport
      2 sepLunds universitet
    1. Fler barn med autism kan få en molekylär diagnos
      2 sepKarolinska Institutet
    2. Studie av fleråriga spannmål ger stöd för miljösmartare odling
      1 sepSLU
    3. Nattflyn med inre kompass kan också känna av vindens turbulens
      1 sepLunds universitet
    4. Forskning som kan hjälpa lärare att ge rätt feedback
      1 sepKarolinska Institutet
    5. Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati
      1 sepHögskolan i Gävle
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.