Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hela medicinkuren i en tablett?

2007-05-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Om forskarna kan kontrollera hur snabbt läkemedel frisätts i kroppen blir det också möjligt att minska antalet läkemedelsintag för patienten. I en avhandling som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan farmaceuter och fysiker har Ulrika Brohede studerat hur nanoteknologiska hjälpmedel kan användas för att styra frisättningsförloppet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

- I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

KONTAKT
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Så skapas kläder i rörelse
      30 aprHögskolan i Borås
    2. Tropiska bergsregnskogar känsliga för temperaturökning
      30 aprGöteborgs universitet
    3. Motstridiga bilder i synen på den professionella läraren
      30 aprStockholms universitet
    4. Stora skillnader bland deltagarna i första maj-tågen
      30 aprGöteborgs universitet
    5. Personal inom psykiatrin känner sig ofta maktlös
      29 aprÖrebro universitet
    1. Vindkraftverk stör – men skadar inte nödvändigtvis hälsan
      29 aprGöteborgs universitet
    2. Ojämlikhet i medicinering
      28 aprLunds universitet
    3. Flera hundra år gamla avhandlingar från Uppsala kan nu läsas digitalt
      28 aprUppsala universitet
    4. Vem är karriären till för?
      28 aprHögskolan i Jönköping
    5. Samarbete och kompromisslöshet – så lyckas systerskapet
      28 aprStockholms universitet
    1. Trötthet sällan uppmärksammat symtom efter hjärtinfarkt
      28 aprGöteborgs universitet
    2. Både tro och tvivel bland sekulariserade svenskar
      28 aprGöteborgs universitet
    3. Bristen på radiospektrum tvingar fram nya telekomlösningar
      28 aprBlekinge Tekniska Högskola
    4. Fågelforskning kan leda till bättre malariamedicin
      27 aprLunds universitet
    5. Allergiforskning om genetiska riskfaktorer bör byta metod
      27 aprHögskolan i Kristianstad
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.