Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hela medicinkuren i en tablett?

2007-05-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Om forskarna kan kontrollera hur snabbt läkemedel frisätts i kroppen blir det också möjligt att minska antalet läkemedelsintag för patienten. I en avhandling som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan farmaceuter och fysiker har Ulrika Brohede studerat hur nanoteknologiska hjälpmedel kan användas för att styra frisättningsförloppet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

- I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

KONTAKT
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmning
      30 oktLinnéuniversitetet
    2. Första diamanterna i svenskt berg upptäckta
      30 oktUppsala universitet
    3. Könsutveckling störs vid exponering för ftalater
      30 oktKarlstads universitet
    4. Utdragen mjölkhörntand ökar chansen för den permanenta
      30 oktGöteborgs universitet
    5. Nytt ljus över dödsorsaker i utvecklingsländer
      30 oktUmeå universitet
    1. Vem behöver strålbehandling?
      29 oktLunds universitet
    2. Mikrovågsteknik för att hitta bröstcancertumörer
      29 oktMälardalens högskola
    3. 18 gånger högre självmordsrisk hos personer som suttit inne
      29 oktKarolinska Institutet
    4. Olika hjärntumörer har visat sig ha samma ursprung
      29 oktUppsala universitet
    5. Etnisk jämlikhet förutsättning för ekonomisk tillväxt
      29 oktStockholms universitet
    1. Handledning avgörande vid studenters akademiska skrivande
      28 oktGöteborgs universitet
    2. Svensk hiphop och jämlikhet
      28 oktUppsala universitet
    3. Gener kopplas till upprepade våldsbrott
      28 oktKarolinska Institutet
    4. Sömnstörningar ökar risken för Alzheimers sjukdom
      28 oktUppsala universitet
    5. Viktminskning på nätet fungerar – men måste anpassas efter kön
      27 oktHögskolan i Halmstad
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.