Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hela medicinkuren i en tablett?

2007-05-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Om forskarna kan kontrollera hur snabbt läkemedel frisätts i kroppen blir det också möjligt att minska antalet läkemedelsintag för patienten. I en avhandling som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan farmaceuter och fysiker har Ulrika Brohede studerat hur nanoteknologiska hjälpmedel kan användas för att styra frisättningsförloppet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Ett läkemedelssystem består av en verksam substans och flera hjälpämnen som tillsätts bland annat för att administrera läkemedlet i kroppen, så kallade läkemedelsbärare. Ett svårlösligt läkemedel kräver till exempel hjälpämnen som gör att så mycket som möjligt av den verksamma substansen når målorganet. Hjälpämnen används också för att hålla en jämn läkemedelsnivå i blodet med så få läkemedelsintag per dygn som möjligt. För de här ändamålen tas idag nya hjälpmedelsmaterial fram med hjälp av avancerad materialvetenskap och nanoteknologi.

Ulrika Brohede har studerat hur läkemedelssystemen fungerar, hur deras struktur påverkar funktionen och hur man kan analysera och styra tillverkningen av nya nanoteknologiska hjälpämnen för att på så sätt skräddarsy olika frisättningsförlopp för läkemedel. Hon har använt sig av metoder som utnyttjar att många läkemedelsmolekyler joniseras, det vill säga att de blir elektriskt laddade när de löses upp. Men hjälp av elektrodynamiska metoder har hon bland annat kunnat analysera hur system av laddade enheter utvecklas över tid.

Ulrika Brohedes studie ger ny information om på vilka sätt läkemedelsbärarnas fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar hur ett läkemedel frisätts. Hon har till exempel studerat tillverkningen av nya nanopartiklar och deras kapacitet att fungera som läkemedelsbärare.

Idag finns inga läkemedelssystem som gör det möjligt att ta en tio dagars penicillinkur i en tablett, eftersom tabletten bara stannar i mag-tarmkanalen i mindre än ett dygn. Men utvecklingen går åt det hållet, enligt Ulrika Brohede.

- I framtiden kommer sådana behandlingar säkert att bli möjliga. Men ännu viktigare är att man kommer att kunna behandla patienter med läkemedel som idag inte går att använda i vanliga former av mediciner eftersom de har låg löslighet, är instabila eller kräver en oerhört lång frisättningstid för att ge resultat.

KONTAKT
För mer information, kontakta Ulrika Brohede, 018-471 79 40, 070-690 41 50, e-post: ulrika.brohede@angstrom.uu.se
Arkiv

Nyheter

    1. Nyupptäckt mekanism för sänkta blodfetter
      26 augUmeå universitet
    2. Kvinnor i utdragen förlossning underbehandlas
      26 augMittuniversitetet
    3. Många sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende
      26 augGöteborgs universitet
    4. Mer än var tredje inbokad operation bokas om
      25 augGöteborgs universitet
    5. Kartläggning av arvsmassan ritar om biets evolutionära historia
      25 augUppsala universitet
    1. Syre fanns i tidig atmosfär på Mars
      25 augNaturhistoriska riksmuseet
    2. Landsbygd eller stad - en ödesfråga för kineser
      25 augGöteborgs universitet
    3. Egenskaperna som får dig att öppna plånboken
      22 augLunds universitet
    4. Genetik och livsstil påverkar i hög grad biomarkörer för inflammation och cancer
      22 augUppsala universitet
    5. Så processar hjärnan yttre intryck
      22 augKarolinska Institutet
    1. Vägräckens lutning viktig för trafiksäkerheten
      22 augTrafikverket
    2. Fortsätta arbeta efter pensioneringen?
      22 augHögskolan i Jönköping
    3. Ett protein som påverkar diabetesutveckling hos möss är funnet
      21 augGöteborgs universitet
    4. Kvicksilvrets ursprung styr dess biotillgänglighet
      20 augUmeå universitet
    5. Bli spelintelligent i sport med hjälp av matematik
      20 augGöteborgs universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. Flexit öppnade många dörrar
      21 augRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.