Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Lägre arbetslöshet leder till färre brott

2003-10-28 Pressmeddelande från IFAU
En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.
En lägre arbetslöshet tycks leda till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Den stora nedgången i svensk arbetslöshet under den senare delen av 1990-talet kan därmed ha sänkt den totala brottsligheten, inbrott och bilstölder med 6, 15 respektive 20 procent. Samtidigt har andra, motverkande faktorer, tenderat att öka brottsligheten. Studien visar alltså att även i en välfärdsstat som Sverige där arbetslöshetsförsäkringen ersätter en betydande del av inkomstförlusten vid arbetslöshet så har en ökning av arbetslösheten en effekt på flera stora brottskategorier. Det verkar däremot inte som att arbetslösheten bland ungdomar har en separat effekt på brottskategorier där ungdomar är överrepresenterade. De arbetsmarknadspolitiska programmen, som haft en mycket stor volym under hela 1990-talet, verkar inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Det kan dock inte uteslutas att denna brist på samband åtminstone delvis kan förklaras av att kriminellt benägna ungdomar "sorteras bort" från programmen.


Bakgrund

Arbetslösa kan vara mer benägna att begå brott, eftersom deras ekonomiska situation är svag, och eftersom de har mer tid än andra att begå brottsliga handlingar. Då ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier borde arbetslösheten bland dem vara av speciellt intresse. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att studera om en högre brottslighet kan vara en indirekt kostnad av en hög arbetslöshet, generellt och bland ungdomar i synnerhet. Samtidigt kan deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innebära 1) att det finns mindre tid för brottslig verksamhet, 2) ett deltagande i ett socialt sammanhang som motverkar uppkomsten av felaktiga sociala normer, 3) en större möjlighet att tjäna pengar på den legala arbetsmarknaden. Genom att analysera data från 288 av landets 289 kommuner för perioden 1996-2000 undersöker vi effekten av arbetslöshet och satsningar på arbetsmarknadspolitiska program på antalet anmälda brott, totalt och för olika underkategorier.

Rapporten är skriven av Anna Nilsson och Jonas Agell, Stockholms universitet.

KONTAKT
För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 84, e-post: anna.nilsson@ne.su.se
Arkiv

Nyheter

    1. Brist på IT-samverkan inom offentlig sektor
      23 sepÖrebro universitet
    2. Nytt sätt att tillverka luktfria och bakteriedödande kläder
      23 sepKTH, Kungliga tekniska högskolan
    3. Sömn påverkar skolresultat
      23 sepUppsala universitet
    4. Hudpigment oskadliggör solens UV-strålar via projektiler
      23 sepLunds universitet
    5. Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck
      23 sepLunds universitet
    1. Han kan kolla hur roboten mår
      23 sepLinköpings universitet
    2. Transvestiter utmanar könsstereotyper i arbetslivet
      23 sepStockholms universitet
    3. Hur cellen minns sin identitet
      23 sepUmeå universitet
    4. Kom i form snabbt, ett vinnande koncept även i haven
      23 sepGöteborgs universitet
    5. Science fiction speglar kulturellt paradigmskifte i Sovjet
      23 sepSödertörns högskola
    1. Förnyat klarspråk krävs för begripliga EU-texter
      22 sepUppsala universitet
    2. Kvinnor med högt blodtryck får inte samma behandling som män
      22 sepGöteborgs universitet
    3. Kvinnligt perspektiv på hjärtinfarkt
      22 sepHögskolan i Halmstad
    4. Amerikansk krabba i svenska vatten
      22 sepGöteborgs universitet
    5. Viss vinst med avreglerad bilprovning
      22 sepVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
Arkiv

Forskarporträtt

    1. Flexit öppnade många dörrar
      21 augRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.