Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Lägre arbetslöshet leder till färre brott

2003-10-28 Pressmeddelande från IFAU
En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.
En lägre arbetslöshet tycks leda till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Den stora nedgången i svensk arbetslöshet under den senare delen av 1990-talet kan därmed ha sänkt den totala brottsligheten, inbrott och bilstölder med 6, 15 respektive 20 procent. Samtidigt har andra, motverkande faktorer, tenderat att öka brottsligheten. Studien visar alltså att även i en välfärdsstat som Sverige där arbetslöshetsförsäkringen ersätter en betydande del av inkomstförlusten vid arbetslöshet så har en ökning av arbetslösheten en effekt på flera stora brottskategorier. Det verkar däremot inte som att arbetslösheten bland ungdomar har en separat effekt på brottskategorier där ungdomar är överrepresenterade. De arbetsmarknadspolitiska programmen, som haft en mycket stor volym under hela 1990-talet, verkar inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Det kan dock inte uteslutas att denna brist på samband åtminstone delvis kan förklaras av att kriminellt benägna ungdomar "sorteras bort" från programmen.


Bakgrund

Arbetslösa kan vara mer benägna att begå brott, eftersom deras ekonomiska situation är svag, och eftersom de har mer tid än andra att begå brottsliga handlingar. Då ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier borde arbetslösheten bland dem vara av speciellt intresse. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att studera om en högre brottslighet kan vara en indirekt kostnad av en hög arbetslöshet, generellt och bland ungdomar i synnerhet. Samtidigt kan deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innebära 1) att det finns mindre tid för brottslig verksamhet, 2) ett deltagande i ett socialt sammanhang som motverkar uppkomsten av felaktiga sociala normer, 3) en större möjlighet att tjäna pengar på den legala arbetsmarknaden. Genom att analysera data från 288 av landets 289 kommuner för perioden 1996-2000 undersöker vi effekten av arbetslöshet och satsningar på arbetsmarknadspolitiska program på antalet anmälda brott, totalt och för olika underkategorier.

Rapporten är skriven av Anna Nilsson och Jonas Agell, Stockholms universitet.

KONTAKT
För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 84, e-post: anna.nilsson@ne.su.se
Arkiv

Nyheter

    1. Smärta och funktionsstörningar i käksystemet påverkar kvinnors livskvalitet
      1 oktUmeå universitet
    2. Svenskarnas religiositet – ungefär likadan idag som för 100 år sedan
      1 oktUppsala universitet
    3. Ojämställdhet begränsar lantbrukets utveckling
      1 oktSLU
    4. Oron för dålig sömn ger sömnproblem
      1 oktÖrebro universitet
    5. Gifter på jobbet kan öka risken för Parkinsons sjukdom
      30 sepÖrebro universitet
    1. Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk
      30 sepLunds universitet
    2. Löfte om effektivare framtida solceller
      30 sepUmeå universitet
    3. Stor polarforskningsexpedition går iland
      30 sepPolarforskningssekretariatet
    4. Ny inlärningsmekanism för enskilda nervceller
      30 sepLunds universitet
    5. Flerdimensionella betyg förutspår kommande studieresultat
      30 sepGöteborgs universitet
    1. De löser problemet med arsenik i vattnet
      29 sepKTH
    2. Arkeologiska fynd av glas sprider nytt ljus över Gamla Lödöse
      29 sepGöteborgs universitet
    3. Modell kan hjälpa datorer att förstå vardagliga argument
      29 sepGöteborgs universitet
    4. Statens konstnärsbidrag granskas
      29 sepUppsala universitet
    5. Molekyl som skyddar kvinnors ägg identifierad av forskare i Göteborg
      29 sepGöteborgs universitet
Arkiv

Forskarporträtt

    1. Flexit öppnade många dörrar
      21 augRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.