Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Lägre arbetslöshet leder till färre brott

2003-10-28 Pressmeddelande från IFAU
En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.
En lägre arbetslöshet tycks leda till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Den stora nedgången i svensk arbetslöshet under den senare delen av 1990-talet kan därmed ha sänkt den totala brottsligheten, inbrott och bilstölder med 6, 15 respektive 20 procent. Samtidigt har andra, motverkande faktorer, tenderat att öka brottsligheten. Studien visar alltså att även i en välfärdsstat som Sverige där arbetslöshetsförsäkringen ersätter en betydande del av inkomstförlusten vid arbetslöshet så har en ökning av arbetslösheten en effekt på flera stora brottskategorier. Det verkar däremot inte som att arbetslösheten bland ungdomar har en separat effekt på brottskategorier där ungdomar är överrepresenterade. De arbetsmarknadspolitiska programmen, som haft en mycket stor volym under hela 1990-talet, verkar inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Det kan dock inte uteslutas att denna brist på samband åtminstone delvis kan förklaras av att kriminellt benägna ungdomar "sorteras bort" från programmen.


Bakgrund

Arbetslösa kan vara mer benägna att begå brott, eftersom deras ekonomiska situation är svag, och eftersom de har mer tid än andra att begå brottsliga handlingar. Då ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier borde arbetslösheten bland dem vara av speciellt intresse. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att studera om en högre brottslighet kan vara en indirekt kostnad av en hög arbetslöshet, generellt och bland ungdomar i synnerhet. Samtidigt kan deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innebära 1) att det finns mindre tid för brottslig verksamhet, 2) ett deltagande i ett socialt sammanhang som motverkar uppkomsten av felaktiga sociala normer, 3) en större möjlighet att tjäna pengar på den legala arbetsmarknaden. Genom att analysera data från 288 av landets 289 kommuner för perioden 1996-2000 undersöker vi effekten av arbetslöshet och satsningar på arbetsmarknadspolitiska program på antalet anmälda brott, totalt och för olika underkategorier.

Rapporten är skriven av Anna Nilsson och Jonas Agell, Stockholms universitet.

KONTAKT
För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 84, e-post: anna.nilsson@ne.su.se
Arkiv

Nyheter

    1. Genomslag dröjer för fysisk aktivitet på recept
      19 decLunds universitet
    2. Hepatit C stort men förbisett problem i metadonprogram
      19 decLunds universitet
    3. Vägar till gemenskap i transfilm
      19 decLinköpings universitet
    4. Tidskrävande process att lära sig svenska i vuxen ålder
      19 decStockholms universitet
    5. Europa visar att människor och rovdjur kan dela samma landskap
      19 decSLU
    1. Celler kvalitetskontrollerar sina proteiner
      18 decStockholms universitet
    2. Givande handlar inte bara om hjärtat
      18 decLunds universitet
    3. Kvantvärld utan köer kan ge bättre solceller
      18 decLunds universitet
    4. Protein kan skydda mot fetma och typ 2 diabetes
      18 decLunds universitet
    5. Social ojämlikhet dödar
      18 decRiksbankens Jubileumsfond
    1. Stora skillnader i mäns och kvinnors rökning och rökstopp
      18 decStockholms universitet
    2. Tydligare riktlinjer vid vägarbeten kan förbättra för cyklister
      18 decVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    3. Kommunicerande fordon höjer säkerhet och minskar bränsleförbrukning
      18 decSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
    4. Forskare vill lura kroppen till ett längre liv
      17 decforskning.se
    5. Hjärtat inspirationskälla för nytt kraftverk
      17 decKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.