Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Benkvalitetens roll vid knäledsbyte

2001-02-06 Pressmeddelande från Umeå universitet
Torsdagen den 15 februari försvarar Ming-Gou Li, Inst för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, en avhandling om hur benkvaliteten i skenbenet inverkar på resultatet när man sätter in en konstgjord knäled.
Övre delen av skenbenet (proximala tibia) används för fästet i underbenet. Detta bens förmåga att motstå påfrestningarna under och efter operationen är avgörande för resultatet. Benkvaliteten i området varierar mellan olika patienter och är också beroende av benåterbildning efter operationen. Avhandlingens syfte är att studera dessa frågor och deras inverkan på hur den konstgjorda leden bör infästas.

I studien ingick 28 knän med degenerativa förändringar (osteoartros): 12 av de konstgjorda lederna fixerades med bencement till skenbenet och 16 var ocementerade. Benkvaliteten hos skenbenet uppskattades genom mätning av mineraltätheten (bone mineral density, BMD) med en röntgenbaserad metod (DEXA). BMD-mätningarna gjordes före operationen och upprepades sedan efter en vecka samt efter 3, 6, 12 och 24 månader. I vilken mån skenbenskomponenten fäste stabilt efter operationen mättes med en annan röntgenmetod (RSA)

Studien visar ett signifikant samband mellan BMD-värdet före operationen och graden av instabilitet vid fixeringar utan cement. Den minsta förflyttningen observerades när BMD-värdet låg på i genomsnitt 0,6-1,0 gram per kvadratcentimeter. Något sådant samband fanns inte vid cementerad fixering.

Efter operationen sjönk det genomsnittliga BMD-värdet tillfälligt under de första tre månaderna, troligen som en reaktion på påfrestningarna vid ingreppet och den påtvingade inaktiviteten efteråt. Efter tre månader hade det genomsnittliga BMD-värdet i allmänhet återgått till sitt ursprungsläge. Individuellt noterades dock stora variationer i uppmätt BMD under två år efter operationen. Totalt sett ökade värdet i allmänhet hos dem som hade haft lågt värde från början medan det minskade hos dem som hade högt värde. I båda fallen konvergerade BMD-värdena mot den nivå som kan observeras hos åldersmatchade kontrollpersoner (0,75-0.95 gram per kvadratcentimeter).

Varken de tidiga (inom tre månader) eller de sena (upp till två år efter operationen) förändringarna i BMD-värde hade samband med eller påverkades av mönstret när det gäller kvaliteten hos den konstgjorda ledens infästning. Slutsatsen i avhandlingen är att instabiliteten inte har att göra med förändringar i benkvaliteten rent allmänt, utan att den snarare påverkas av lokala påfrestningar vid gränssnittet mellan ben och implantat samt av patientens aktivitetsnivå.

Nivåerna av två serummarkörer, osteocalcin och carboxyterminal propeptide of type I procollagen (PICP), studerades pre- och upp till två år postoperativt hos 40 knän som opererats med totalplastik. Genom röntgenundersökning (RSA) karaktäriserades 25 av dessa knän som stabilt fixerade medan 15 ansågs vara instabila. Hos dessa instabila leder påträffades signifikant förhöjda serumnivåer av ICTP efter ett och två år liksom av osteocalcin efter ett år. Dessa biokemiska markörer bör därför kunna användas för att spåra och analysera tidig instabilitet hos implantatet.

Avhandlingen har titeln "Preoperative bone quality and postoperative bone remodeling at the proximal tibia. Relation to implant fixation in total knee arhtroplasty".
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan 9 tr.
Fakultetsopponent är professor Johan Kärrholm, Göteborg.

Ming-Gou Li finns på 090-785 19 76, e-post: liimio99@student.umu.se

KONTAKT
Arkiv

Nyheter

    1. Hopp om bättre hjärnimplantat
      31 augLunds universitet
    2. Mindfulness – vägen till hållbart åldrande
      28 augHögskolan i Skövde
    3. Tarmfloran förstärker negativa effekter av fettrik kost
      28 augGöteborgs universitet
    4. Klockgener "tar siesta" varje dag i cellkärnans utkant
      28 augKarolinska Institutet
    5. Fler strokepatienter kan slippa handikapp
      27 augLunds universitet
    1. Svampar och bakterier påverkar framtida klimatmodeller
      27 augLunds universitet
    2. Biobank med cellinjer värdefull för forskningen om hjärntumörer
      26 augUppsala universitet
    3. Fler arkeologiska bevis för tidigt kristnande i Västergötland
      26 augGöteborgs universitet
    4. Växelundervisning skulle uppfostra fattiga och dana eliten
      26 augRiksbankens Jubileumsfond
    5. Rekordhögt tryck avslöjar materiens inre
      25 augLinköpings universitet
    1. Minskad miljöpåverkan med kalltillverkad asfalt
      25 augVTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut
    2. Förskolan viktig för barns tidiga matematiklärande
      25 augGöteborgs universitet
    3. Franska författarbloggar visar internets inflytande på litteraturen
      25 augGöteborgs universitet
    4. Resenärer sprider antibiotikaresistens
      25 augGöteborgs universitet
    5. Jetstrålarnas hemlighet
      24 augHögskolan i Gävle
Arkiv

Forskarporträtt

    1. En cellmodell som doftar
      10 aprLunds universitet
    1. Forskning för effektivare fredsoperationer
      4 marRiksbankens Jubileumsfond
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.