Teman

Vad säger forskarna i aktuella ämnen och frågeställningar? Populärvetenskapliga översikter utan krav på höga förkunskaper. Samtliga texter är faktagranskade av forskare. Redaktionen ansvarar för uppdatering.

Teman inom Medicin & hälsa.

Rektor

Kraven skärps på rektorns pedagogiska ledarskap - ytterst är han/hon ansvarig för att eleverna når målen. Rektorn ska också vara personalchef, ekonomichef och marknadsföra skolan i det fria skolvalet. I tema rektor tar vi med hjälp av forskare inom området ett grepp på frågor som:  Vad är pedagogisk ledarskap? hur är rektorn i skolor där eleverna gör bra resultat? Hur ska rektorn hålla balansen i den dubbla styrningen från kommun och stat.

Läs- och skrivinlärning

Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar de internationella undersökningarna PISA. Vad beror det på? Och hur lär lärare ut läsförståelse? Vad har bilder med språkutveckling att göra och vilken roll spelar förskolan? Detta och mycket annat kan du ta del i vårt tema som baseras på forskning om läs och skrivinlärning.

Fritidshem

Fritidspedagogerna för en ojämn kamp mot växande barngrupper, ökade kvalitetskrav och dålig styrning. Fritidspedagogiken har lägre status än den på skolan — trots att färdigheter från fritids som social kompetens, samarbetsförmåga, kreativitet efterfrågas alltmer i samhället. Det behövs mer forskning om fritidshem.

Barns hälsa

Majoriteten av alla barn och ungdomar i Sverige mår bra. Men det finns orosmoln på himlen. Ett av dem är den numer välkända överviktstrenden, ett annat är att allt fler ungdomar tycker att de mår psykiskt dåligt. Ungdomar som drabbas av dessa problem riskerar att bära med sig dem upp i vuxenlivet.

Stamceller

Stamceller kan utvecklas till kroppens alla olika typer av celler.
Sverige är ett av de länder i världen som kommit längst inom stamcellsforskningen. I mer än trettio år har blodstamceller använts vid behandling av leukemi, blodcancer. I framtiden hoppas forskarna kunna bota och behandla svåra sjukdomar som Parkinsons sjukdom, diabetes och hjärtinfarkt.

Resistenta bakterier

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett stort problem. De ökar dödligheten i infektioner och äventyrar medicinska framsteg inom kirurgi och cancerbehandling. Industrin utvecklar få nya antibiotika och många frågor återstår för forskarna att besvara. Men när antibiotika inte längre kan stoppa bakterierna, pekar forskarna på vissa andra åtgärder som kanske kan hindra de resistenta bakteriernas framfart.

Se hjärnan

Se hjärnan är en webbplats för dig som vill lära dig mer om hjärnan och se hur den fungerar. Du får också veta hur det går till att forska om hjärnan, vad som händer med hjärnan vid sjukdomar och skador och vad som återstår för forskarna att förstå och förklara.

Nya biologin

Nya biologin är en webbplats för dig som vill bli bekant med gentekniken, hur den används och utvecklas inom medicin, jordbruk och industri. Nya biologin är kunskapen om celler, gener och proteiner och hur de påverkar förutsättningarna för våra liv. Livets kod bärs av unika kombinationer av bokstäverna A, C, T och G. Nya kunskaper från forskningen tas ständigt i bruk.

Fetma

För första gången i människans historia dör nu fler människor till följd av övernäring, än på grund av svält och bristsjukdomar. Och stoppar vi inte utvecklingen finns det risk för att den nuvarande  unga generationen blir den första på många hundra år där barnen lever kortare tid än sina föräldrar.

Elektromagnetiska fält

Kan man få cancer av att ringa i mobiltelefon? Är det farligt att vara i de olika elektromagnetiska fält som dagligen omger oss? Det är några frågor som ofta förekommer i samhällsdebatten. De här sidorna ger en introduktion till vad forskarna vet i dag om möjliga hälsorisker.

Kloning

År 1997 föddes fåret Dolly, det första djur som skapats som en genetisk kopia av ett annat vuxet djur. Sedan dess har många andra djur klonats, och en hetsig debatt har startat kring frågan om vi ska klona oss själva. Men vad är egentligen kloning?

Bakom vansinnet - om psykiskt våld och rädsla

En höstdag 2003 chockas Sverige. Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördas och en våldsam debatt om vansinne och psykvård tar fart. Psykiskt sjuka framställs mer eller mindre som en samhällsfara, utsläppta från mentalsjukhusen och lämnade vind för våg. I början av 2007 händer det igen. En pojke mördas i Norrahammar av en psykiskt sjuk man.

Pandemier

En pandemi innebär att minst en fjärdedel av världsbefolkningen insjuknar i en smittsam sjukdom. Fågelinfluensan kan bli nästa pandemi, men vad krävs egentligen för att det ska ske? Varför blir bara vissa människor sjuka? Varför är fågelinfluensan så dödlig, och går det att ta fram botemedel? I 10 frågor och svar har vi samlat information som kan vara användbar när medierna fylls med nya uppgifter om fågelinfluensans utbredning över världen. Vi har också frågat professor Björn Olsen, en av Sveriges främsta experter på fågelinfluensa, som ger sina svar från den senaste forskningen.

Allergi

Sedan 1980-talet har antalet människor som drabbas av allergier tredubblats. En tredjedel av alla barn och ungdomar har idag någon form av allergi. Forskarna vet inte idag vad orsaken är till ökningen. Detta har gett upphov till mycket spekulationer. Som lekman är det lätt att bli villrådig eftersom olika budskap och förklaringar förs fram i samhällsdebatten. I takt med att allergiforskningen går framåt har de råd som tidigare givits för att förhindra allergi tagits bort, då det visats att de inte håller för närmare vetenskaplig granskning. Här får du en inblick i var svensk forskning kring allergi står idag.

Akrylamid

I början av år 2002 gjordes upptäckten att vissa livsmedel innehåller ämnet akrylamid som eventuellt kan orsaka cancer hos människor. Upptäckten ledde till flera alarmerande tidningsrubriker som uppmanade oss att inte äta exempelvis chips. Redan samma höst framkom ny forskning som tonade ner cancerriskerna.Vad vet forskarna egentligen om riskerna med akrylamid idag?