- Avancerad sök
- Externa söktjänster
- Källor
-
Om nationell sökning
-
Dokumentation: Synlig och sökbar 2010
- Sökwidget
- Skräddarsy en nyhetswidget
| Ja, ofta |
|
245 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
55 | |||
| Nej, inte alls |
|
20 | |||
| Vet inte |
|
24 |
Totalt antal röster: 344
Visa tidigare frågor
Dokumentation Synlig & Sökbar april 2010
Konferensen arrangerades som en del av det nationella IS-projektet*), och genomfördes i samverkan med Göteborgs universitet.
Varför ska ledningen för högskolan och forskningsfinansiärerna engagera sig i produktion av forskningsinformation och hur den görs sökbar på nätet?
Margareta Wallin Peterson, prorektor Göteborgs universitet.
— Aldrig tidigare har vi varit med om så stora förändringar. Idag är det som tidigare var elituniversitet transformerat till massuniversitet. Samtidigt finns en ökad konkurrens mellan universiteten och krav på att göra forskningen nyttig och synlig.
I det strategiskt viktiga arbete som krävs för att göra forskningen synlig och därmed kunna nyttiggöras på olika sätt är webben en viktig plattform. Margareta Wallin Peterson bedömer att biblioteken troligen kommer att få en alltmer strategiskt viktig roll genom sin roll som kompetens i informationssökningen. Deras funktion är viktigt också för att hjälpa universiteten att bli synliga i de alltmer viktiga rankingsystemen.
Som ordförande i IS projektet sammanfattar hon arbetet att göra forskningen synlig och sökbar i en mening:
— Målet för IS-projektet är att göra det enklare att hitta information och få bättre kvalitet på forskningsinformation och bidra till att forskningen kommer till nytta.
Ladda ner presentationen
(pdf, 1 MB)
Behov och strategi — hur hittar vi information om forskare och forskning?
Intresset för ny forskningsinformation är stor i media, hos företag och bland politiker. Men behoven och strategierna för att hitta information skiljer sig åt mellan grupperna.
Patrik Hadenius, chefredaktör Språktidningen.
Patrik Hadenius, journalist och chefredaktör för populärvetenskapliga Språktidningen och Modern Psykologi.
— Ofta finns det gott om information när nya forskningsprojekt inleds, men det är vi inte så intresserade av. Vi vill hellre ha information om när projekten avslutas, då finns det något att skriva om. Men när projekten är slut är både forskare och finansiärer redan på väg in i något annat.
Patrik bekräftar att tillgången till forskning är livsviktig för dem som arbetar med populärvetenskaplig tidningsutgivning och redaktionen letar ofta efter svensk forskning. På en dansk webbplats fanns påståendet att ungdomarnas handstil är så dålig att handstilen snart kommer att dö ut — finns det någon forskare som studerat svenska ungdomars handstil och kan bekräfta detta?
— Att hitta rätt forskare är en utmaning, och den här gången gick vi bet, konstaterade Patrik Hadenius.
Företagare:
Anna Örwall Rönnbäck, universitetslektor industriell ekonomi.
— Det är i mötet mellan individer som nya idéer kan födas. Forskaren behöver företagarens kunskap om marknaden och företagaren behöver forskarens spetskunskap. Drömscenariet är att industri och högskola tillsammans skapar nya uppfinningar. För att skapa möten kan webbplatsen där forskare presenterar sig spela en viktig roll. Men ett problem är att bara 200 av 500 forskare har skrivit sina presentationer i Kunskapsförmedlingens databas. Det gäller att komma upp i en kritisk massa för att forskarna ska tycka det är självklart att skriva en presentation, menade Anna Öhrwall Rönnbäck.
Ladda ner presentation, del 1 (pdf, 130 kB)
Ladda ner presentation, del 2 (pdf, 7 MB)
Film om företagares synpunkter
på Resultatdagarna - ett sätt att skapa dialog mellan högskola och näringsliv. (ProViking 2005).
Politiker:
Eva Krutmeijer, konsult inom forskningskommunikation.
— Vi har nu utökat Expertsvar.se, till riksdagens ledamöter. Expertsvar är annars en tjänst som bland annat hjälper journalister att hitta forskare. Universiteten vill gärna profilera sig, men politikerna är inte så intresserade av varifrån en forskare kommer, är hennes erfarenhet. Det som politikerna uppskattar mest är informella möten, när politiker och forskare verkligen pratar med varandra, över en kopp kaffe, eller vid de forskarfrukostar som ordnas.
Men det är stora olikheter mellan de båda världarna som forskare respektive politiker verkar i.
— Forskare umgås med sannolikheter, osäkerhet och risker på ett helt annat sätt än politiker gör. Politiker vill ha raka svar. Är det farligt — eller inte? Men det finns inte alltid svar. Politikerna måste fatta beslut även om det inte finns forskning att bygga på, sa Eva Krutmeijer.
När forskning skapar epidemisk rädsla — exemplet mässlingsvaccination.
Påverkar forskningsinformationen ett forskningsfälts utveckling?
Margareta Hallberg, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
— Allt startade när tveksamma resultat från en studie om Mpr-vaccinet publicerades i tidskriften Lancet för tio år sedan.
Det fanns i presentationen en antydd koppling till att mässlingsdelen av vaccinet gett tolv barn autism. Men resultaten var inte entydiga. Några av de tio forskarna ville gå vidare för att utesluta att det fanns ett samband med vaccinet.
— Kanske togs initiativet i ett försök, av dessa forskare att själva profilera sig på den vetenskapliga arenan, reflekterade Margareta Hallberg.
Efteråt blev det en social turbulens, med intensiv medial debatt som ledde till att antalet vaccinationer sjönk. I detta fall fick forskarvärlden själv ta på sig ansvaret för debatten, är hennes slutsats, efter att ha studerat vad som hände i populär- och vetenskapliga publikationer. Är ökad öppenhet vägen mot färre situationer som denna? Hon är pessimistisk och ser turbulensen som en effekt av samtidsforskningens villkor där det handlar om global tävlan om att bli först och muta in ett område.
— En lärdom att dra är att vi möjligen kan lära oss att bli mer reflekterande.
Förtroende för forskning. Är forskningsinformation viktig?
Lennart Weibull, professor vid SOM-institutet.
— Förtroendet för högskolor och universitet ligger högt varje år, liksom för sjukvården. Men förtroendet uppkommer delvis för att de tillfrågade inte känner till så mycket om forskningsvärlden. Kunskapsbrist skulle alltså egentligen vara en orsak till det goda förtroendet.
— Vänta tills den granskande journalistiken vänder sig mot högskolor och universitet, varnade Lennart Weibull.
Bra forskningsinformation är viktigt var en av hans slutsatser. Men en förutsättning för att forskningsinformationen ska nå fram är att den måste beröra mottagaren. För att lyckas med det behöver den vara specifik, inte generell.
— En fördel vore att bryta ner genregränserna och i stället göra det specifika, som människor har nytta av, sökbart, sammanfattade Lennart Weibull sina slutsatser.
Ladda ner presentationen (pdf, 180 kB)
IS — ett kvalitetsdrivande projekt. Hur åstadkommer vi en kvalitetshöjande feedback? Är det viktigt att arbeta nationellt för att synliggöra svensk forskning?
Agneta Ringaby, projektledare IS-projektet.
— Vår strategi är att skapa en nationell ingång som kan synliggöra svensk forskning Vi kan sedan i dialog med användarna paketera informationen och göra den sökbar också från andra webbplatser, berättade Agneta Ringaby.
Agneta Ringaby menade att det finns två olika sätt att presentera forskningsinformation. Det ena är att lägga in och presentera informationen i perfekt strukturerade databaser, som till exempel holländska www.narcis.info. Detta sätt kräver dock en hård styrning. Det andra alternativet är att skapa en gemensam standard och bygga personanpassade söksystem.
— Vi tror på det senare, sade Agneta Ringaby.
Anders Flodell, systemutvecklare forskning.se.
Anders Flodell, systemutvecklare på forskning.se konstaterade att teknikverktyg och webbstruktur hos universitet och högskolor påverkar möjligheten för en sökmotor att hitta information.
— Bara för att projekt är sökbara i den egna databasen, är det inte säkert att de är sökbara via Google, påpekade han.
Brist på enhetliga definitioner kan också göra det svårare att skapa överblick. Ett sätt att göra forskningen sökbar är att ha användarperspektiv i stället för organisationsperspektiv.
— Den som söker ett projekt vill hitta dit direkt, utan att behöva klicka runt i ett organisationsträd. Ett bra exempel är Karlstads universitet där man kan söka via flera parametrar och hitta alla forskningsprojekt ganska lätt.
Ladda ner presentationen (pdf, 7 MB)
Sökspaning — hur gör andra? Hur utvecklas söksystem och vart är vi på väg? Synpunkter inför framtiden.
Lars Klasén, InfoTorg AB.
Lars Klasén har erfarenhet av informationssökning sedan 1976, och förespråkar tjänster för att samordna information.
— Någon mellanhand behövs inte sade man 1997, men det är helt fel. En mellanhand behövs alltid för att få bra kvalitet på informationen.
Lars Klaséns erfarenhet är att det är svårt att få producenter att anpassa sig till en gemensam mall. Han menade att Safari-projektet visade detta, liksom svenska Miljönätet.
— Vi har upptäckt att det mest effektiva är att samla in redan befintlig information till ett ställe. Även samordning är svårt och tar tid. En bättre modell är att förlita sig på sökmotorer. Det är good enough.
Ladda ner presentationen (pdf, 3 MB)
Ranking— Spelar forskningsinformation någon roll?
Sverker Lindblad, professor vid Göteborgs universitet.
— Det nya idag är att forskarna inte bara ska tala till världen utan med världen. Det finns alltså ett krav på dubbelriktad kommunikation.
Men ett dilemma är att forskarna inte är överens om forskningsresultaten, vilket kan göra det svårt för mottagaren att värdera resultaten. Som en följd av önskan att värdera forskares resultat har listor för att ranka universiteten växt fram. Listorna följs med intresse av studenter, universitet och högskolor själva liksom av forskare och politiker. Men Sverker Lindblad höjde ett varningens finger för att se okritiskt på dessa rankinglistor.
— Hur ett universitet placerar sig på en internationell rankinglista beror på hur listan är konstruerad. Låt inte rankinglistorna sätta dagordningen och bestämma den akademiska friheten. Shanghai-listan är byggd för moderna universitet. Andra listor är byggda för att gynna entreprenörer. En tredje studerar synligheten på nätet.
Det är också viktigt att se att olika typer av forskningsinformation (avhandlingar, böcker, rapporter, konferensbidrag) syns på olika sätt i söksystemen.
— Men synlighet på nätet är inte detsamma som att man har hög forskningskvalitet.
Ladda ner presentationen (pdf, 350 kB)
Framtidens kommunikation: Utmaningar för kunskapsproducenter i ett totaltransparant samhälle. Hur kommer vi att kommunicera i framtiden?
Jörgen Jedbratt, Kairos Future.
Fiesta är framtidsbegreppet för kommunikation: F för färsk. I för interaktiv. E för exklusiv och fyllig. S för synlig som i visualiserad. T som i tillgänglig. A som i anpassad, användarstyrd.
— Idag talar företag om att vårda sina fans. Frågan är hur universitet och högskolor arbetar för att vårda sina fans, undrade han.
Kanske kan universitet och högskolor leta efter fansen och hålla kontakt med dem i de nya sociala medierna, föreslog Jörgen Jedbratt.
— Det är där som informationen sprids. Det är där det är viktigt att bygga förtroende. För informationsspridaren är sitt nätverk. Successivt skapar informationsspridaren en nod, en starkare koppling till sitt nätverk. Här agerar inte individer, utan de kallas divider. Nätmedborgaren delar med sig, på gott och på ont, avslutade han.
Ladda ner presentationen (pdf, 680 kB)
Frågeställningar och diskussion
Vilket ansvar tar vi på ledningsnivå och hur arbetar vi vidare?
Moderator under konferensen var Karin Krutmeijer. Publiken hade möjlighet att delta med synpunkter och frågeställningar till föreläsarna.
Margareta Wallin Peterson, Göteborgs universitet.
Forskningsinformation utgör en viktig del i nyttiggörande av forskning och utgör en bra ingång till möten mellan olika grupper där forskningsresultat kommer till nytta. Det kan gälla möten med såväl offentligt sektor som näringslivet.
Det är svårt för varje enskilt lärosäte eller forskningsfinansiär att ha full teknisk kompetens och det finns därför stora fördelar med att samverka i Sverige för att säkerställa att svensk forskning synliggörs.
"Vi applåderar samordning!"
Birgitta Hellmark Lindgren, kommunikationschef Nordiska Afrika Institutet.
Birgitta Hellmark Lindgren relaterade till hur det är att arbeta i en liten organisation. Fördelen är att kontakterna är ganska hanterliga:
— Nackdelen är att det blir dyrt att bygga upp en egen databas. Därför applåderar vi samordning.
En samordning behövs inte minst för att forskningen ska bli tillgänglig. Men för att skapa en gemensam struktur behövs kanske en mäklarfunktion. Den skulle kunna bestå av forskningsinformatörer som kan hjälpa forskare med vad som är intressant att lyfta fram, föreslog Birgitta Hellmark Lindgren.
— Forskare behöver också få tydligare incitament för att berätta vad de gör.
Fråga: Har en forskningsfinansiär synpunkter eller krav på att resultaten görs synliga?
Ylva Sjönell, kommunikationsdirektör Vinnova.
— Forskningsfinansiärer måste lita på att projekten själva kan kommunicera sina resultat och helst få hjälp av sina respektive informationsavdelningar på universitet och högskolor. Här kan nog en del göras, men det är svårt för oss forskningsfinansiärer att påverka, ansvaret för det ligger på universitets- och högskoleledningarna.
Men även forskningsfinansiärer lyfter fram den forskning de finansierar. Då måste man ibland våga berätta om pågående forskning.
— I det läget måla kan vi måla visioner av den pågående forskningen för morgondagens samhälle. Det skapar intresse för forskning även hos till exempel ungdomar. Det gäller dock att vara mycket tydlig med att det är just visioner.
"Forskare kan behöva praktiska råd och stöd i att skriva lättillgängligt för en bredare publik."
Cissi Askwall, sekreterare för styrelsen i VA.
|
|
|
— Incitamentet är grundläggande i den här frågan – finns inget skäl för forskarna att informera, är det bara de mest engagerade som skriver, konstaterar hon.
Att skriva om sina resultat är en del av samverkansuppgiften. I uppgiften att samverka borde det bli meriterande att publicera sig på webben och att medverka i populärvetenskapliga skrifter. Men forskarna kan behöva lite praktiska råd och stöd i att skriva lättfattligt för en bredare publik. I bästa fall ger publicering fler internationella kontakter och kontakter över disciplingränser.
Text: Pia Vingros
Foto: Conchi Gonzalez
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
