Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2010-09-30 Blogg från forskning.se

Vad vargfrågan behöver är inte konflikt, utan kompromissvilja

2010-09-30
Blogg från forskning.se
Olof Liberg, vargforskare SLU.

Olof Liberg, vargforskare SLU.

En vanlig fråga man får av journalister när man arbetar med varg är: "Vad är det hos vargen som gör att den väcker så stort motstånd och rentav hat?"
En vanlig fråga man får av journalister när man arbetar med varg är: "Vad är det hos vargen som gör att den väcker så stort motstånd och rentav hat?" Jag har inget bra standardsvar, det är väl det gamla vanliga med att den ju faktiskt ställer till problem för en del människor, men att det också finns en gammal mytbildning runt vargen som är felaktig men seglivad.

En fråga som jag aldrig fått, men som är väl så intressant är, vad det är hos vargen som gör att så många människor är nästan fanatiskt förtjusta i den och engagerar sig i dess öde på ett sätt som ingen annan djurart får sig förunnat. Varken björn eller lo får bråkdelen av det positiva intresse som vargen får, för att inte tala om den nästan helt bortglömda järven. Jag har inget bra svar på den frågan heller, men den är roligare att fundera över därför att man då får reflektera över vargens positiva sidor i stället för de negativa.

Vargen är ju som nästan alla vilda djur mycket vacker, och som ett stort rovdjur är den imponerande och karismatisk. Men åtminstone jag tycker att kattdjuren är avsevärt vackrare och elegantare, och vad gäller karisma och mäktighet står vargen långt efter de största kattdjuren, tiger och lejon, och egentligen även de stora björnarna, isbjörn och även vår egen brunbjörn. Nu kan ju anledningen till att de stora kattdjuren inte väcker samma engagemang här vara att de lever så långt borta, men vår mäktiga björn kan inte heller ta upp kampen, trots att vi har den inpå oss.

Kanske en del av förklaringen i stället ligger i vargens utvecklade sociala liv som ju faktiskt påminner om vårt eget. Den är monogam och lever i ett livslångt förhållande (vi har faktiskt helt nyligen för första gången registrerat en skilsmässa hos ett par av våra vargar som inte berodde på att den ena partnern dog) och båda föräldrarna hjälper till med försörjning och uppfostran av avkomman, som dessutom kan stanna ganska länge i familjen, och då hjälpa till med matning och vaktning av yngre syskon. Och även om det funnits en del överdrivna uppfattningar om komplexiteten i vargen sociala liv, så är det på många sätt unikt bland vilda däggdjur.

Men jag har ändå lite svårt att tro att denna ganska intellektuella aspekt är en tillräcklig förklaring för det enorma känsloengagemang vargen väcker. Kanske ligger det i stället i graden av hot; vargen har en svag ställning och behöver helt enkelt många försvarare. Men det gör ju för all del många andra arter också i vår närhet, utan att få samma engagemang, såsom vitryggig hackspett och fjällräv.

Men en sak skiljer vargen från de flesta andra hotade arter, nämligen den skoningslösa och vettlöst grymma förföljelse och behandling den utsatts för i århundraden. Det kanske finns ett inslag av dåligt samvete, eller behov av att försvara den förföljde, hos nutida vargvänner. Att det då fortfarande finns ett starkt varghat i vissa kretsar kanske bara triggar vargvännerna ännu mer. Som någon skrev i en kommentar, ju hårdare man drar in en skruv, ju hårdare blir motståndet.

Kanske den polarisering som finns i "vargfrågan" göder sig själv och vi får en eskalering, en slags stegrande konfliktspiral med ökande hat på ena sidan, som framkallar mer hängivenhet på den andra, som provocerar fram ännu mera hat, och så vidare. Om det är så är jag rädd att vargen återigen blir den store förloraren. Vad "vargfrågan" behöver är inte mer av konflikt, utan mer av saklighet, sans och kompromissvilja.

Kommentarer
Lämna en kommentar






Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.