Samhället är ständigt i förändring. Vi bygger och förändrar institutioner som rättsväsen, parlament och skolor. För att utvecklingen av samhället ska leda till allt bättre villkor för mänskligheten krävs ständigt nya och djupare kunskaper om de kulturella, psykologiska, ekonomiska, sociala och politiska förutsättningarna för samhällsbygget. Forskarna försöker besvara frågor om hur människor förstår och uppfattar sig själva, hur människor fattar beslut och hur besluten sedan förvandlas till handling. Det räcker till exempel inte att ha kunskap om klimathotet. Ska hotet kunna avvärjas måste man också veta om människor är beredda att göra något åt saken.
Human- och samhällsvetenskapen handlar om frågor av den typen. Fler exempel är moralfilosofi, freds- och konfliktforskning samt forskning om relationen mellan hälsa och ekonomi.
Samtalsanalys underlättar integration
Att förstå en person från en annan kultur handlar inte bara om att kunna tala främmande språk. Det är lika viktigt att ha koll på de sociala koderna. Lingvister (språkforskare) studerar bland annat detta. Ett exempel är att svenskar helst inte avbryter varandra när de samtalar — det anses som oartigt. I latinska länder är det däremot helt normalt att hoppa in i samtalet även om någon annan pratar. Däremot är svensken väldigt beroende av att få små bekräftande hummanden från sin samtalspartner. Kunskapen om sociala koder och beteenden är viktig för bland annat poliser och vårdpersonal(Källa "Forskning för ett bättre samhälle" utgiven av Vetenskapsrådet, s 16.)