-
Vad är FoU?
-
Man kan forska om vad som helst
-
- Aktörer inom FoU
- Varför forskar vi?
- Sveriges styrka
- Hur forskar man?
- Etik i forskningen
- Vem bestämmer?
- För företagare
- Ordlista
- Länkar
| Ja, ofta |
|
244 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
54 | |||
| Nej, inte alls |
|
20 | |||
| Vet inte |
|
24 |
Totalt antal röster: 342
Visa tidigare frågor
Man kan forska om vad som helst
Ofta talar man om fyra olika vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, tekniskt, naturvetenskapligt och medicinskt. Inom varje vetenskapsområde finns sedan ytterligare forskningsämnen.
I Statistiska Centralbyråns
(SCB:s) förteckning finns alla huvudgrupper och vilka forskningsämnen som ligger under respektive grupp.
Under varje forskningsämne finns ett stort antal enskilda ämnen. Inom naturvetenskap finns till exempel kemi. Kemi kan vidare delas in i oorganisk och organisk kemi, analytisk och kärnkemi och många fler underavdelningar. Inom humaniora ryms ämnen som historia, konstvetenskap, litteraturhistoria och språk. Ämnen som pedagogik, psykologi och ekonomi räknas till de samhällsvetenskapliga ämnena.
12 forskningsämnen
- Humaniora och Religionsvetenskap
- Rättsvetenskap/Juridik
- Samhällsvetenskap
- Matematik
- Naturvetenskap
- Teknikvetenskap
- Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering
- Medicin
- Odontologi
- Farmaci
- Veterinärmedicin
- Övriga forskningsområden, som t ex omvårdnad, barn och idrott
Exempel på tvärvetenskaplig forskning
Mycket kunskap finns samlad om vad som orsakar klimatförändringen och vad som krävs för att stoppa den. Det här vet man bland annat genom forskning inom klimatlära, kemi och oceanografi för att nämna några ämnen.
Men hur ska man gå tillväga för att genomföra förändringarna? Vilket är det bästa sättet för att få ner koldioxidutsläppen? Hur mycket handlar det om människors och länders ekonomi? Och hur mycket handlar det om vår bekvämlighet, okunskap eller om politiska beslut?
För att försöka besvara dessa frågor samarbetar forskare inom ett så kallat tvärvetenskapligt centrum vid Stockholms universitet. Ekonomer undersöker bland annat de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra vissa åtgärder. Beteendevetare undersöker människors vilja att förändra sitt beteende för att leva miljövänligare. Tillsammans hoppas forskarna kunna nå längre än om var och en skulle ha jobbat på var sitt håll.
Olika typer av forskning
Grundforskning, tillämpad forskning, nyfikenhetsstyrd forskning och behovsmotiverad forskning är vanliga begrepp.
Grundforskning och tillämpad forskning används för att förklara syftet med forskningen - varför den görs;
Syftet med grundforskning är att forskaren vill nå en grundläggande, fundamental förståelse för det fenomen som studeras, t ex att förstå hur alla våra proteiner fungerar och samverkar eller vad det är som får oss människor att flytta?
Syftet med tillämpad forskning är att hitta en praktisk tillämpning av den kunskap som forskningen leder till, t ex att förbättra egenskaperna hos ett material.
Begreppen behovsmotiverad och nyfikenhetsstyrd forskning, visar vad man förväntar sig av forskningens resultat.
Den behovsmotiverade forskningen har ett tydligt mål från början, en nytta, t ex att komma fram till alternativa energikällor. Från den nyfikenhetsstyrda forskningen väntar man sig kanske ingen omedelbar nytta alls. Nyfikenhetsstyrd forskning ökar vetandet, oavsett om forskaren kommer fram till fakta som kan leda vidare till nya frågeställningar eller om det är en återvändsgränd.
Utvecklingsarbete handlar om att använda ny kunskap för att skapa eller förbättra produkter eller processer.
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
