| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
Totalt antal röster: 319
Visa tidigare frågor
Att mäta FoU
I Sverige satsas jämförelsevis mycket på FoU. Sverige satsar näst mest i världen på forskning, mätt som andel av BNP. Bara Israel satsar mer. 2005 satsades motsvarande 3,9 procent av Sveriges BNP på FoU, varav 2,9 procent kom från näringslivet. Trots de stora satsningarna bedrivs mindre än en procent av världens forskning i Sverige, eftersom den svenska ekonomin med globala mått mätt är liten. Världens största forskningsnation i absoluta tal är USA.
Hos SCB, Statistiska Centralbyrån
finns statistik över forskning i Sverige jämfört med i andra länder, forskning i olika delar av samhället och mycket mer.
Effektivitet
Att mäta hur stora satsningarna är, är alltså fullt möjligt. Desto svårare är att mäta resultatet av forskningen. Sådan kunskap skulle vara ett kvitto på hur effektiva svenska forskare är jämfört med utländska och hur effektivt svensk forskning nyttiggörs på olika sätt. Några olika metoder finns, det kan handla om att jämföra antalet sökta patent eller antalet publiceringar och citat i vetenskapliga tidskrifter.
Bland annat Statistiska centralbyrån och Vetenskapsrådet undersöker citeringsgrad och antal patent. Resultaten visar att svensk forskning citeras ungefär 13 procent mer än världsgenomsnittet. När det gäller patentansökningar till EPO (European Patent Office) ligger Sverige en bra bit över genomsnittet i Europa, men ändå långt efter Schweiz, som är det ledande landet.
Läs mer om citeringsgrad och antal patent på Statistiska centralbyråns och Vetenskapsrådets hemsidor.
Alla metoder har sina styrkor, och sina svagheter. Hur avgörs vilka tidskrifter som ingår när citeringsgraden beräknas? Och vad säger egentligen antalet patent om forskningen i ett land — kanske bara att mycket eller lite forskning utförs inom områden där resultaten går att patentsöka?
Ekonomisk nytta
Är det möjligt att beräkna ett forskningsresultats värde i pengar? Runt om i världen anstränger sig forskare och analytiker för att lösa den uppgiften. I Sverige arbetar bland annat VINNOVA
, en statlig myndighet, med att ta fram analyser av den totala, ekonomiska nyttan av forskning inom vissa områden. En sådan effektanalys, som till exempel kan behandla nyttan av forskning kring trafiksäkerhet, tar mellan sex och sju årsarbetsverken att genomföra. Oftast genomförs studierna under ett års tid av en grupp forskare, anställda på ett fristående konsultbolag. Forskarna studerar utvecklingen under de senaste 20-30 åren ur flera vinklar. Nyttan av forskningen syns inte bara hos företagen utan också på högskolor, universitet och i övriga samhället.Intresset för att kunna mäta forskningens nytta ökar, och VINNOVA satsar allt mer på att ta fram sådana effektanalyser. Ett exempel är en analys av nackskadeforskningens ekonomiska effekter. Undersökningen visade att forskningen kostat ungefär 100 miljoner kronor, samtidigt som det bidragit med motsvarande över fem miljarder kronor i samhällsnytta samt ökad konkurrenskraft för fordonsindustrin. Läs mer om nackskadeforskning
.
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
