Ordlista

Adjunkt

Lärare vid universitet eller högskola. En adjunkt har examen från grundläggande universitets- eller högskoleutbildning samt pedagogisk erfarenhet.

Alumn

Person som tidigare studerat på högskolan eller universitetet. Även andra med anknytning dit, till exempel pensionerade lärare, kallas ibland alumner. Ordet alumn betyder elev, skyddsling.

Amanuens

Person som går en grundutbildning vid ett universitet eller en högskola och samtidigt — högst på halvtid — arbetar med undervisning eller medverkar i forskning och/eller administration.

Avhandling

Avhandlingen är den viktigaste delen av forskarutbildningen och betraktas som ett lärdomsprov. En avhandling är en bok eller en sammanställning av vetenskapliga artiklar där den forskarstuderande beskriver sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation.

Behörighet till forskarutbildning

För att få grundläggande behörighet för forskarutbildningen måste man först ha läst klart grundutbildningen på universitet eller högskola. För att bli antagen måste man också ha särskild behörighet. Det innebär olika saker inom olika ämnen och vid olika universitet.

Behörighet till högskola

För att få studera vid universitet eller högskola krävs förkunskaper — behörighet. Vissa förkunskaper krävs vid all högre utbildning. Har man dem, har man grundläggande behörighet. Utöver dessa kräver de flesta utbildningar specifika förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Dekan/Dekanus

Ordföranden i fakultets- och sektionsnämnder. Dekanen tillsätts av rektor på förslag från fakulteten.

Disciplin

Ämnesområde. De som forskar i ämnena inom en disciplin använder sig oftast av likartade frågeställningar och forskningsmetoder.

Disputation

Forskarutbildningens examensprov, där doktoranden presenterar och försvarar sin avhandling offentligt.

Distansutbildning

Högre studier som bedrivs på hemorten med handledning från universitetet/högskolan, till exempel per telefon eller e-post. Ibland åker den studerande till högskoleorten, eller annan samlingsort, för genomgång eller tentamen.

Docent

Akademisk titel på person som förutom doktorsexamen eller motsvarande kompetens också har högre vetenskaplig kompetens och dessutom är pedagogiskt skicklig.

Doktor

Akademisk titel på person som avlagt doktorsexamen, d v s är klar med sin forskarutbildning.

Doktorand

Person som utbildar sig till forskare.

Doktorsexamen

Den högsta akademiska examen som finns i Sverige. Doktorsexamen får man när man gått färdigt forskarutbildningen. Den omfattar minst fyra års heltidsstudier — lägst 240 högskolepoäng. Av dessa ska avhandlingsarbetet utgöra lägst 120 högskolepoäng, resten av poängen utgörs oftast av kurser och litteraturstudier.

Fakultet

Universitet och högskolor kan vara indelade i olika fakulteter, avdelningar med närbesläktade ämnen. En fakultet består av den lärargrupp (professorsgrupp) som ansvarar för ämnesområdet. Sedan 1999 är begreppet fakultet formellt ersatt med vetenskapsområde.

Fakultetsnämnd

Fakultetens beslutande organ. Fakultetsnämnden ansvarar för fakultetens uppgifter och för grundutbildning och forskarutbildning i de ämnen som ingår i vetenskapsområdet. Dessutom ansvarar den för anställning av, eller befordran till, tjänst som professor eller lektor.

Forskarassistent

Forskarassistentens huvuduppgift är att forska, men även undervisning ingår i tjänsten, som kräver doktorsexamen och framförallt är avsedd för yngre forskare.

Forskarutbildning

Utbildning som ska ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning inom ett ämne. Utbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, 160 poäng, och leder fram till en doktorsexamen. Efter halva tiden kan man ta ut en licentiatexamen. Minst 80 poäng av forskarutbildningen består av avhandlingsarbete. För att bli antagen måste man ha genomgått grundläggande universitets- eller högskoleutbildning.

Forskning

Systematisk verksamhet för att öka det samlade vetandet och att utnyttja detta vetande för nya användningsområden. En forskare fördjupar sig i ett ämne, försöker förstå hur saker och ting hänger ihop och försöker finna lösningar på problem.

Grundforskning

Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Inom grundforskningen letar forskarna efter det okända. De ger oss en klarare och klarare bild av den värld vi lever i, och har inga bestämda idéer om hur den kunskap de kommer fram till ska användas. Grundforskning ger oss ett nytt vetande för framtida bruk.

Grundläggande högskoleutbildning,
Grundutbildning

Utbildning inom universitet och högskola som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och som inte är forskarutbildning.

Handledare

Forskare som stödjer doktoranden under hela studietiden.

Hedersdoktor

Person som inte nödvändigtvis är forskare, men som ändå har gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet.

Heltidsstudier

Heltidsstudier motsvarar minst 60 hp (högskolepoäng) per år.

Huvudämne

Ämne som kan läsas inom grundutbildningen på så kallad C- och D-nivå (90 högskolepoäng respektive 120 högskolepoäng) och som kan ingå i kandidat- eller magisterexamen.

Hypotes

Idé som forskaren utgår ifrån när hon/han söker förklaringen på en fråga eller lösningen på ett problem.

Högskola

Skola för högre utbildning och forskning. Ibland används benämningen högskola som ett samlingsbegrepp för både universitet och högskolor.

Högskoleprovet

Ett prov som mäter vissa förutsättningar att klara högskolestudier. Om inte gymnasiebetygen räcker, kan provet vara en andra chans att bli antagen.

Institution

En enhet för utbildning och forskning inom ett eller flera besläktade ämnesområden. Institutionen är lärarnas och studenternas arbetsplats vid universitetet eller högskolan.

Kandidatexamen

Examen inom grundutbildningen som omfattar minst 180 högskolepoäng, d v s tre års studier. 90 högskolepoäng av dessa ska vara i ett och samma ämne. I detta så kallade huvudämne ska ett självständigt arbete om minst 15 poäng ingå. Beroende på vilka ämnen som ingår i examen kallas denna exempelvis fil.kand. eller med.kand.

Lektor

Lärare vid universitet eller högskola. Doktorsexamen och pedagogisk skicklighet krävs. Som lektor med konstnärlig verksamhet fordras konstnärlig och pedagogisk skicklighet.

Licentiatexamen

Efter halva forskarutbildningen, två år, kan man ta ut en licentiatexamen.

Magisterexamen

Examen inom grundutbildningen. Det finns två olika: magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. Båda omfattar minst 240 högskolepoäng. Vid magisterexamen med ämnesdjup ska 120 högskolepoäng vara i ett huvudämne och 30 högskolepoäng i ett biämne. Ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng, eller två om vardera 15 högskolepoäng ska ingå i huvudämnet. Magisterexamen med ämnesbredd uppnås efter examen om minst 180 högskolepoäng samt kurser om minst 60 högskolepoäng med en viss inriktning.

Mångvetenskap

Forskning som kombinerar kunskap mellan olika vetenskapliga områden. Vid mångvetenskaplig forskning arbetar de olika forskarna parallellt med en gemensam fråga — alla utifrån sitt vetenskapsområde. Kriminalvetenskaplig forskning — som kan involvera kriminologi, sociologi, psykologi, straffrätt, rättsmedicin, teknik och samhällsplanering och miljöforskning — är exempel på mångvetenskaplig forskning. Observera att vad som menas med mångvetenskap är omdiskuterat.

Nätuniversitetet

Myndighet som arbetar med att utveckla distansundervisningen på universitet och högskolor

Opponent

Person som har som uppgift att kritiskt granska avhandlingen och ställa frågor till doktoranden under disputationen.

Populärvetenskap

Information som bygger på vetenskapliga fakta men som inte riktar sig till fackmän på det behandlade området. Populärvetenskap ska vara lättbegriplig och gärna presentera de vetenskapliga resultaten i ett större sammanhang så att läsaren eller åhöraren förstår vilken betydelse ämnet har för oss människor, vår vardag eller vår världsbild.

Postdoc stipendiat

Den som nyligen disputerat kan söka ett speciellt så kallat postdoc stipendium för att resa utomlands och forska. På så vis får den nyutbildade forskaren kontakter med forskare i andra länder och inblick i vad som händer på forskningsfronten ute i världen. Med "postdoc" menar man "efter doktorsexamen".

Poäng

En termin motsvarar 30 högskolepoäng.

Prefekt

Den professor eller annan lärare som leder i första hand det administrativa arbetet vid en institution.

Professor

Professorn har den högsta lärartjänsten i ett ämne och är ansvarig för forskning och forskarutbildning inom detta ämnesområde vid universitetet eller högskolan.

Professors namn är en hederstitel för att belöna insatser för kulturella, vetenskapliga och andra allmännyttiga ändamål. Utmärkelsen delas ut främst för insatser utanför den akademiska världen som har stor folkbildande eller på annat sätt allmännyttig betydelse. Den har en historia som går tillbaka till 1700-talet.

Professor emeritus/emerita

Pensionerad manlig/kvinnlig professor som alltjämt är knuten till sin institution

Promotion

Den offentliga ceremonin för doktorsexamen, en stor fest på universitet där alla som nyligen disputerat deltar. Där får de ta emot ett slags symbol för att de doktorerat — blivit färdiga med sin doktorsexamen. Det kan vara en ring, diplom och hatt eller lagerkrans.

Rektor

Högste ansvarige chef på universitetet eller högskolan. Rektor leder det dagliga arbetet på och är ledamot i skolans styrelse. Styrelsen ger förslag på vem som ska utses till rektor. Sedan är det regeringen som utser rektor.

Respondent

Så kallas man vid det tillfälle då man försvarar sin uppsats eller en avhandling.

Studiemedel

Statligt lån och bidrag att försörja sig på under studietiden. Studiemedlen består av en bidragsdel, studiebidraget, och en lånedel, studielånet. Lånedelen betalas tillbaka efter avslutade studier. Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet som administrerar det svenska studiestödet.

Tentamen

Muntligt eller skriftligt prov som avslutar en kurs eller ett moment i en kurs. Kallas även "tenta". Den som blir underkänd på en tenta kan göra ett nytt försök vid en så kallad omtenta.

Tillämpad forskning

Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med syftet att hitta en bestämd praktisk tillämpning av resultatet.  Det innebär att forskaren redan från början vet vad forskningsresultaten ska användas till. Han eller hon försöker hitta lösningar på särskilda problem, t ex att förbättra egenskaperna hos ett material.

Tvärvetenskap

Forskning som kombinerar kunskap mellan olika — ofta näraliggande — vetenskapliga områden. Vid tvärvetenskaplig forskning samarbetar forskarna intimt för att lösa ett problem. Ibland skapar samarbetet ett nytt ämne. Bioinformatik, som är en kombination av biologi och datalogi, är ett exempel på detta. Observera att vad som menas med tvärvetenskap är omdiskuterat.

Universitet

Statligt lärosäte för högre utbildning och forskning. För att få kallas universitet i stället för högskola måste lärosätet uppfylla ett antal villkor som regeringen har ställt upp.

Uppdragsforskning

Forskning som bedrivs av forskare vid ett universitet eller en högskola, men som finansieras av exempelvis ett privat företag eller en organisation.

Uppdragsutbildning

Utbildning som, mot en avgift, anordnas av ett universitet eller en högskola på uppdrag av till exempel ett företag eller en kommun. Det är uppdragsgivaren som bestämmer vilka som ska få gå utbildningen.

Utvecklingsarbete

Att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att få fram nya produkter. Utvecklingsarbetet används också för att skapa nya processer och system, eller förbättra processer och system som redan finns.

Vetenskapsområde

Sedan 1999 delas forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden: humanistiskt/samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt.