| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
Totalt antal röster: 319
Visa tidigare frågor
Forskningsfusk
under sin utbildning. Ändå sker fusk i forskarvärlden, liksom på andra håll i samhället. Fåfänga, äregirighet och ett behov att överdriva sin egen betydelse ligger bakom många fall. En stark press på forskare att publicera många artiklar kan också bidra, konstaterar Birgitta Forsman i sin bok Vetenskap och moral. Exemplet nedan med den sydkoreanske forskaren visar att även framstående forskare kan försöka manipulera sin omgivning.Exempel på forskningsfusk
Förfalskning av data
Under 2004 och 2005 rapporterade den sydkoreanske stamcellsforskaren Hwang Woo-Suk att hans forskargrupp vid Seoul University hade lyckats klona mänskliga embryon och av dem också lyckats framställa mänskliga stamceller. Artiklarna i tidskriften Science väckte stor uppståndelse inom forskarvärlden. Hwang Woo-Suk sågs som en kloningspionjär och hans resultat betraktades som ett stort genombrott för stamcellsforskningen.
Men ganska snart väcktes misstanken att allt inte stod rätt till. Universitetet tillsatte en utredning och fann att artiklarna byggde på förfalskade data. Själv hävdade Hwang Woo-Suk att han utsatts för en konspiration, men universitetet valde att avskeda honom.
Exempel på forskningsfusk
Påhittade fynd
Ett annat välkänt exempel på forskningsfusk härrör hundra år tillbaka i tiden. 1912 fann en engelsk arkeolog skelettdelar, som påstods tillhöra en dittills okänd föregångare till människan. Först 41 år senare avslöjade andra forskare att det rörde sig om en förfalskning. Fynden, ett käkben och en skalle, kom i själva verket från en orangutang och en människa.
I både det aktuella och det historiska exemplet byggde forskarna sina resultat på rena påhitt. Andra exempel på fusk är plagiat (det vill säga att stjäla eller kopiera data, text eller hypoteser utan att tala om källan), liksom andra sätt att förvränga forskningsprocessen, exempelvis genom felaktig användning av statistiska metoder eller manipulation av mätvärden för att få tydligare resultat.
Fusk skadar förtroendet för all vetenskaplig verksamhet. Falska forskningsresultat kan också leda till felaktiga beslut i samhället i övrigt, och dessutom innebära risker för människor om resultaten används som grund för medicinsk behandling och läkemedel. Dessutom slösas miljontals kronor bort.
Exempel på forskningsfusk
Risker för människor
Den norska cancerforskaren Jon Sudbø ertappades i början av 2006. I en artikel i tidningen Lancet hade han visat att smärtstillande tabletter kunde minska risken för muncancer hos rökare. Kruxet var bara att de 900 patienter som ingick i studien var påhittade, allt från namn, personnummer och diagnos till läkemedelsanvändning. Den kommitté som utredde fallet kunde inte utesluta att de felaktiga resultaten redan hade hunnit påverka behandlingsrekommendationer och därför drabbat cancersjuka.
Exempel på forskningsfusk
Miljontals kronor upp i rök
Eric Poehlman, professor i medicin i USA, dömdes 2006 till ett års fängelse och blev därmed den första amerikanska forskaren som fick en fängelsedom för forskningsfusk. Han fälldes bland annat för att på felaktiga grunder under ett antal år lurat till sig totalt 2,9 miljoner dollar från statliga forskningsråd.
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
