| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
. Lagen syftar till att skydda medverkande personer mot att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. Lagen omfattar forskning på levande personer och biologiskt material, men också forskning på avlidna. Dessutom reglerar lagen forskning som hanterar känsliga personuppgifter.Grundregeln är att forskning bara får utföras om försökspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Om forskningen innebär risker för försökspersonerna, ska projektet genomgå prövning. Vid prövningen sker en avvägning mellan risker och kunskapsvinster. Vidare granskas projektets försäkringsskydd, som ska ersätta försökspersoner vid oförutsedda biverkningar.
Prövning sker vid sex regionala etikprövningsnämnder. Under 2005 granskades totalt mer än 3 600 forskningsprojekt. De regionala nämnderna leds av utbildade domare. Majoriteten av nämndens ledamöter är forskare, men det finns också ledamöter som företräder allmänheten. Alla ledamöter utses av regeringen.
De regionala nämndernas beslut kan överklagas till en central etikprövningsnämnd.
Nämnderna prövar årligen omkring 1 600 - 1 800 ärenden. Under 2004 tog de emot 1790 ansökningar. 17 av dem avslogs, 414 godkändes med vissa förbehåll. Resten godkändes.
Varje djurförsöksetisk nämnd består av 14 ledamöter. Ordförande och vice ordförande är domstolserfarna jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är hälften forskare eller försöksdjurspersonal medan den andra hälften består av lekmän, bland annat från djurskyddsorganisationer.
Läs mer om forskningsetiska exempel beskrivna av docent Birgitta Forsman:
www.certec.lth.se/lectures/birgitta/etik/modul3/ 
