Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-11-03

Thomas Johansson — Attacker i säkerhetens tjänst

Thomas Johansson gör livet svårt för hackers. (Foto: Kristina Lindgärde)

Thomas Johansson gör livet svårt för hackers. (Foto: Kristina Lindgärde)

Med ökad digital kommunikationen följer ökade säkerhetskrav. Annars blir såväl bankkunder som vanliga mobiltelefonpratare ett lätt byte för den som vill stjäla pengar eller spionera. I botten av all säkerhetskommunikation finns krypteringsalgoritmerna. Utan sådana faller säkerheten som ett korthus.
I en av LTH:s röda tegelbyggnader sitter Thomas Johansson, professor i informationsteori och en av Sveriges få forskare i kryptering.
— Internationellt är forskningen stor, men här i Sverige finns bara vår lilla grupp. Vi skulle behöva bli några fler så att ingenjörerna kan de här frågorna ordentligt när de kommer ut i arbetslivet.

Tillsammans med sina kollegor har Thomas Johansson bland annat konstruerat en krypteringsalgoritm som visade sig vara så bra att den tillsammans med två andra är standard i alla mobiltelefoner världen över. Den transformerar ditt tal, dina sms-texter och övrig kommunikation till obegriplighet under den tid den färdas till mottagaren.
Det finns olika typer av krypteringstekniker. Lundaforskarnas algoritm, som fått namnet "Snow", är ett strömchiffer som döljer meddelandet med brus. Andra varianter är att stycka upp meddelandet i bitar, så kallade "blockchiffer".

Tar liten plats


Till Snow-algoritmens förtjänst hör att den tar liten plats. Den sitter i telefonens hårdvara och där är trängseln enorm.
— Att göra kryptoalgoritmer i sig är inte så svårt. Den stora utmaningen är att hålla den slimmad och samtidigt tillräckligt robust, säger han.

I modifierad form gömmer sig denna och andra algoritmer också i mjukvaran på datorer och i så kallade RFID-taggar. De senare finns i bland annat passerkort, busskort, pass och digitala bilnycklar.

Krypteringsforskarna utvecklar ständigt nya algoritmer. Men framförallt förbättrar de befintliga — genom attacker.
— Vi attackerar den från olika håll för att upptäcka svaga punkter. Resultaten publicerar vi löpande i vetenskapliga tidskrifter och vid konferenser. När någon algoritm visat sig tillräckligt vattentät inlemmas den så småningom i industrins produkter.

Men även sådana kan behöva bytas ut efter ett tag. För några år sedan lyckades exempelvis en forskargrupp från Belgien och Israel knäcka ett av de vanligaste krypteringssystemen för billås med fjärrstyrda nycklar, "KeeLoq“. 
Den stora drivkraften för Thomas Johansson är, föga förvånande, problemlösandet. Studenterna är också inspirationskälla. Tidsbristen kan dock bli en stressfaktor.
— Jag har lovat en kollega i Schweiz att vi ska skriva en bok om strömchiffer ihop. Det ångrar jag nästan ibland, säger han med ett leende.

Text och bild: Kristina Lindgärde, november 2011. Texten är ursprungligen publicerad på Lunds tekniska högskola.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.