Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-08-22

Samarbete är basen i arbete

2011-08-22
Det är viktigt att förstå hur samarbete ska genomföras, menar forskaren Peter Vaigur. (Foto: Malin Swanström)

Det är viktigt att förstå hur samarbete ska genomföras, menar forskaren Peter Vaigur. (Foto: Malin Swanström)

Dagens samhälle blir mer flexibelt och kräver fler samarbeten. På individnivå kan vi läsa mailen i mobiltelefonen och ha telefonkonferenser från sommarstugan.
— Mina forskningsresultat handlar mycket om samarbetets betydelse. 47 procent av arbetstiden utgörs av samarbeten och utan att förstå hur samarbete ska genomföras är det svårt att arbeta produktivt, säger Peter Vaigur, forskare vid Mälardalens högskola.
Många företag går idag från individnivå, en tydlig organisation med väletablerade arbetsroller till kollektivnivå, en gränslös organisation där arbetsmiljön är mer flexibel genom till exempel projektgrupper och inhyrd specialkompetens. I Peter Vaigurs fallstudier har det visat sig att både det individuella och det kollektiva måste verka tillsammans, och det är viktigt att pendla mellan dem för att uppnå önskade resultat.

— De risker som finns med att medarbetarna verkar på individnivå i en yrkesroll och förväntas samproducera material och samarbeta i nästa yrkesroll handlar främst om förvirring. Detta kan så småningom orsaka en kostnad för företaget i och med medarbetarens sjukskrivning, vilket gör det viktigt att förstå och kommunicera om olika arbetsroller för att pendlingen mellan dem ska gå smidigare, menar Peter Vaigur.

Överdrivet samarbete

Trots att det är viktigt att pendla mellan rollerna och använda en stor del av arbetet till samarbete finns det fallgropar även här. Ett alltför tätt samarbete kan nämligen leda till självcensur. Företag som tycker sig känna den andra parten bra kan välja att inte förmedla information vidare eftersom de tror sig veta att denna inte är av intresse och på detta sätt censurerar de sig själva.

Distans och närhet

Som nämnts ovan kräver vissa arbetssituationer distans mellan parterna. Det är viktigt att lära känna den andra parten bra, men för att undvika självcensur kan medveten distans skapas.
— Syftet med distansskapande är att generera unikhet och legitimitet, och på detta sätt få den andra parten att genomföra fördelaktiga val, vilket bidrar till en ekonomisk nytta. Närhet å andra sidan skapas av mer sociala skäl. Även vid dessa förhållningssätt är pendling att föredra, säger Peter Vaigur.

Pendling är viktigt

Resultatet av Peter Vaigurs forskning handlar om att ifrågasätta tidigare forskning, som inte sällan erbjuder statiska modeller, och visa att pendling mellan olika förhållningssätt inom samarbete är viktigt. Rent praktiskt tror Peter Vaigur att hans forskning kan bidra till förståelse för samarbete samt kommer att hjälpa företag inom reklambranschen, vilket han redan sett indikationer på.

— Jag har nämnt mina resultat för de företag jag använder i mina fallstudier. De känner igen sig och är intresserade av hur de kan tillämpa forskningen praktiskt, säger Peter Vaigur. Ett annat "resultat" av min forskning är att tv-serien Mad Men är roligare att titta på nu, tillägger han och skrattar.

Gränslös Management

Peter Vaigurs avhandling Kunskaps (sam)arbete i prat och praktik: en pendling mellan distans och närhet ingår i forskningsprojektet Gränslös Management, som bedrivs på Mälardalens högskola i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Projektet handlar i stort om processen när företag går från en tydlig till en gränslös organisation och målet är bland annat att undersöka vilka konsekvenser som ett företag får i denna process.

Förutom Peter Vaigur består projektgruppen av Love Börjeson från Mälardalens högskola, Jan Löwstedt från Stockholms universitet (tidigare Mälardalens högskola) samt Andreas Werr och Jesper Blomberg från Handelshögskolan i Stockholm. Projektet startade våren 2006 och avslutas hösten 2011 i och med Peter Vaigurs och Love Börjessons doktorsavhandlingar samt den bok projektgruppen gemensamt ger ut. Även om projektet Gränslös Management snart avslutas kommer Peter Vaigur fortsätta bedriva forskning.

— Delar av forskargruppen har precis skickat in en ansökan till Vinnova för att titta närmare på andra företag inom så kallade kulturella och kreativa näringar, där reklambranschen utgör ett exempel, avslutar Peter Vaigur.

Text: Malin Swanström, Mälardalens högskola. Texten är även publicerad på Mälardalens högskolas webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.