
Det är viktigt att förstå hur samarbete ska genomföras, menar forskaren Peter Vaigur. (Foto: Malin Swanström)
— De risker som finns med att medarbetarna verkar på individnivå i en yrkesroll och förväntas samproducera material och samarbeta i nästa yrkesroll handlar främst om förvirring. Detta kan så småningom orsaka en kostnad för företaget i och med medarbetarens sjukskrivning, vilket gör det viktigt att förstå och kommunicera om olika arbetsroller för att pendlingen mellan dem ska gå smidigare, menar Peter Vaigur.
Trots att det är viktigt att pendla mellan rollerna och använda en stor del av arbetet till samarbete finns det fallgropar även här. Ett alltför tätt samarbete kan nämligen leda till självcensur. Företag som tycker sig känna den andra parten bra kan välja att inte förmedla information vidare eftersom de tror sig veta att denna inte är av intresse och på detta sätt censurerar de sig själva.
Som nämnts ovan kräver vissa arbetssituationer distans mellan parterna. Det är viktigt att lära känna den andra parten bra, men för att undvika självcensur kan medveten distans skapas.
— Syftet med distansskapande är att generera unikhet och legitimitet, och på detta sätt få den andra parten att genomföra fördelaktiga val, vilket bidrar till en ekonomisk nytta. Närhet å andra sidan skapas av mer sociala skäl. Även vid dessa förhållningssätt är pendling att föredra, säger Peter Vaigur.
Resultatet av Peter Vaigurs forskning handlar om att ifrågasätta tidigare forskning, som inte sällan erbjuder statiska modeller, och visa att pendling mellan olika förhållningssätt inom samarbete är viktigt. Rent praktiskt tror Peter Vaigur att hans forskning kan bidra till förståelse för samarbete samt kommer att hjälpa företag inom reklambranschen, vilket han redan sett indikationer på.
— Jag har nämnt mina resultat för de företag jag använder i mina fallstudier. De känner igen sig och är intresserade av hur de kan tillämpa forskningen praktiskt, säger Peter Vaigur. Ett annat "resultat" av min forskning är att tv-serien Mad Men är roligare att titta på nu, tillägger han och skrattar.
Peter Vaigurs avhandling Kunskaps (sam)arbete i prat och praktik: en pendling mellan distans och närhet ingår i forskningsprojektet Gränslös Management, som bedrivs på Mälardalens högskola i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Projektet handlar i stort om processen när företag går från en tydlig till en gränslös organisation och målet är bland annat att undersöka vilka konsekvenser som ett företag får i denna process.
Förutom Peter Vaigur består projektgruppen av Love Börjeson från Mälardalens högskola, Jan Löwstedt från Stockholms universitet (tidigare Mälardalens högskola) samt Andreas Werr och Jesper Blomberg från Handelshögskolan i Stockholm. Projektet startade våren 2006 och avslutas hösten 2011 i och med Peter Vaigurs och Love Börjessons doktorsavhandlingar samt den bok projektgruppen gemensamt ger ut. Även om projektet Gränslös Management snart avslutas kommer Peter Vaigur fortsätta bedriva forskning.
— Delar av forskargruppen har precis skickat in en ansökan till Vinnova för att titta närmare på andra företag inom så kallade kulturella och kreativa näringar, där reklambranschen utgör ett exempel, avslutar Peter Vaigur.
Text: Malin Swanström, Mälardalens högskola. Texten är även publicerad på Mälardalens högskolas webbplats
.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.