| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
— Den här typen av bakterier har ungefär som en jetmotor framtill som gör att de kan ta långa språng från en cell till en annan, och på så sätt undvika att antikropparna kommer åt dem, säger Carl Påhlson och pekar på en extra, liksom utskjutande del av den färggranna bakterien.
Han berättar att Rickettsia helvetica är en vanligare bakterie i fästingar än vad borreliabakterien är (Rickettsia helvetica finns hos cirka 15-20 procent av fästingarna), och att man tidigare trott att den var helt ofarlig för människor. Men nu har alltså Carl och hans forskarkollegor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Falu lasarett för första gången visat att Rickettsia helvetica, via fästingbett, kan orsaka hjärnhinneinflammation hos människor.
Detektivarbete
Forskarna analyserade nedfrysta prover från en patient som drabbats av hjärnhinneinflammation, och där det sedan förblev en gåta vad som orsakade inflammationen. Fallet beskrivs i detalj i den välrenommerade facktidskriften Emerging infectious diseases, men i korthet handlar det om att forskarna i labbmiljö lyckades odla fram Rickettsia helvetica-bakterier från proverna och bevisa att dessa bakterier ledde till patientens insjuknande.
— Det är ett slags detektivarbete vi gör. Nöjet är att hitta någonting överhuvudtaget och allra helst det man sökt efter, den sköna känslan när det visar sig att man tänkt rätt, säger Carl, som tillbringar det mesta av sin arbetstid i labbet.
Han har inriktat sin forskning mot svårodlade bakterier vilka bland annat kännetecknas av att de växer otroligt långsamt (kan ta en månad att odla i ett labb jämfört med några timmar för andra bakterier) och att de inte klarar kontakt med syre. Hans arbete kretsar därför mycket kring utveckling av metoder som gör det enklare eller alls möjligt att odla fram dessa mikroorganismer.
— Kring bakterier som är lätta att odla är mycket redan är känt, men när det gäller svårodlade bakterier finns det massor kvar att upptäcka, menar Carl.
Inspirerad av Nobelpristagare
Han är aldrig rädd att bli smittad av någon bakterie när han arbetar och han besitter enorma mängder tålamod. Redan som tonåring bestämde sig Carl för att bli kemist efter att ha inspirerats av Nobelpristagare i kemi. Han kom på en egen kemisk förening som han ville skapa, men fick blankt nej när han sedan sökte sig till Uppsala universitet enbart för att förverkliga sin kemiska förening.
— Istället hamnade jag på en kurs i mikrobiologi och det visade sig vara rena drömmen, ler Carl och tillägger att precis ALLT är kul så länge det handlar om de närliggande områdena mikrobiologi och kemi.
Närmast på agendan för Carl Påhlson står nu fortsatta studier kring bakterien Rickettsia helvetica. Tillsammans med sina forskarkollegor ska han undersöka om bakterien finns i bevarade prover från mer än 500 patienter som vårdats för hjärnhinneinflammation vid sjukhus i Uppsala, Örebro och Linköping. Samtidigt studerar han också en parasit som finns hos rådjur och dess påverkan på djuren.
— Om det visar sig att parasiten finns även hos andra klövdjur kommer varje bonde att vilja ta del av de här forskningsresultaten, säger Carl Påhlson hemlighetsfullt.
Text: Lisa Nordenhem
Publicerad på mdh.se
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
