Nya förutsättningar för homosexuella föräldrar

- De var pionjärer och blev föräldrar utan att kunna adoptera eller få assisterad befruktning i Sverige. Deras barn kom till mot alla odds, säger Karin Zetterqvist Nelson, som är docent och lektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL.
 
Mot alla odds heter också boken om studien, som bygger på 20 familjers berättelser om hur de bildade familj och fick barn.
 
Sedan dess har lagstiftningen förändrats. 2003 blev det möjligt för samkönade par att adoptera och sedan 2005 kan lesbiska par få assisterad befruktning i den svenska sjukvården. Det är förändringar som har påverkat förutsättningarna för både föräldrar och barn, men som det ännu så länge inte finns någon forskning om.

— Därför fortsätter vi med en studie som handlar om den nya generationen regnbågsfamiljer som bildats efter 2003. Särskilt styvbarnsadoption har haft stor betydelse eftersom den gör det möjligt för samkönade par att dela det juridiska föräldraskapet, säger Karin Zetterqvist Nelson.
 
Bägge studierna finansieras av FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
 
I den nya studien får ett tjugotal familjer som blivit föräldrar genom styvbarnsadoption eller assisterad befruktning i svensk sjukvård berätta om möjligheter och utmaningar under familjebildningen och i familjelivet. Studien genomförs av Anna Malmquist, psykolog och doktorand, med Karin Zetterqvist Nelson som handledare.

— Det handlar om homosexuellas föräldraskap i en tid av rättsligt erkännande när bägge föräldrarna är det även i lagens mening, säger Karin Zetterqvist Nelson.

Med den nya lagstiftningen möter regnbågsfamiljerna samhällets institutioner på ett sätt som inte skett tidigare, i samband med adoptionsut red ningar och fertilitetsbehandlingar, i dagis och skola. Den nya studien vidgar perspektivet till att omfatta även dem som i sin yrkesroll möter regnbågsfamiljerna.

— Det är viktigt att få kunskap om hur mötet med familjerna ter sig för bägge parter. Dels får familjerna själva berätta om sina möten med sjukvård och myndigheter, dels intervjuar vi personer som i sin yrkesroll haft kontakt med familjerna, förklarar Karin Zetterqvist Nelson.
 
Barnen är däremot för små för att bli intervjuade. Det blir möjligt först om tio till femton år.
 
Men i studien Mot alla odds är föräldrarna engagerade och har ett starkt socialt och kulturellt kapital. För dem har en livsdröm gått i uppfyllelse och deras barn är efterlängtade och älskade.

 — För barnen är relationen till föräldrarna det primära, inte deras sexualitet, säger Karin Zetterqvist Nelson och konstaterar att föräldraskapsfrågorna är generella.

 Föräldraskapet är i regel mer normativt än sexuella relationer.

— Det gäller att sköta föräldraskapet, se till att matsäck och stövlar finns med på dagis och att läxorna är gjorda i skolan. Föräldrarnas sexuella orientering har däremot mindre betydelse. Kärnfamiljen har inte samma normativa kraft som tidigare. Barn lever i olika slags konstellationer och regnbågsfamiljerna är en bland flera.

Däremot står sig tvåsamheten stark, vilket innebär specifika utmaningar för regnbågsfamiljer med fler än två föräldrar involverade. Här finns inte samma rättsliga stöd som för tvåföräldersfamiljen.

— Det finns större variationer bland regnbågsfamiljerna än vi hade väntat oss och mycket att fortsätta utforska, säger Karin Zetterqvist Nelson.

Hon anar också att inställningen till homosexualitet är en generationsfråga. Synen på kärlek, relationer och sexuell orientering förändras.
 
Text: BIRGITTA WEIBULL
Bild: PETER MODIN

Artikeln först publicerad på Linköpings universitets hemsida.