Med huden, hjärtat och hjärnan som arbetsfält

- Det går inte att se de här strukturerna ens med dagens avancerade bildtekniker. Jag vill undersöka om optiska metoder tillsammans med datorsimuleringar kan hjälpa till att hitta målet och optimera den volym som ska behandlas, säger Karin Wårdell.

I samarbete med kolleger vid neurokirurgen i Linköping och Umeå universitet och medicinteknikföretaget Elekta pågår nu en studie på patienter. Elektroden förs in i hjärnan med stereotaxi, en beprövad metod inom hjärnkirurgi. Det nya är den optiska sensorn i elektrodens spets.

Värme och elektriska impulser har tidigare visat sig ha effekt vid Parkinsons, men de äldre metoderna har varit lite väl grovkorniga. Om den nya tekniken slår väl ut kan många patienter få ett bättre liv.

För Karin Wårdell betyder projektet att en cirkel sluts.

- Mitt exjobb som jag gjorde i tyska Aachen var att ta fram en metod att mäta skakighet hos parkinsonpatienter. Nu, drygt femton år senare, är jag tillbaka till den sjukdomen.

Först trodde hon att det vara datorteknik som var livets mening. Från hemorten Finspång gav hon sig till Sundsvall för att plugga och sedan blev det jobb med flygövervakningssystem på Ericsson i Kista. Men hon kände mer för medicinsk teknik och startade om på Tekniska högskolan vid LiU, som då var ensamt om den inriktningen. Än idag är Institutionen för medicinsk teknik den klart största i Sverige på området.

- Som forskare här har jag fått uppleva och göra mycket mer än jag kunde föreställa mig. Jag har jobbat med många discipliner inom medicinen och mött så många olika människor, säger Karin.

En röd tråd har varit laser-dopplertekniken, som institutionen utvecklat till ett känsligt instrument för att mäta blodflöden. Karin Wårdell och professor Gert Nilsson var först med att också skapa bilder ur den tekniken som även lett fram till nya företag.

Inom dermatologin har tekniken använts bland annat för att studera allergiska reaktioner, hudtumörer och känslighet för ultraviolett ljus. I thoraxkirurgin mäter den blodflödet i hjärtmuskeln och just nu undersöks om den är användbar för att bedöma hur väl en bypass-operation har lyckats.

För Karin är naturvetenskap och teknik det enda rätta och hon vill få fler flickor att tänka så. Först gäller det att få in dem i grundutbildningen, och sedan vidare i akademin.

Tyvärr har de senaste åren inneburit ett bakslag.

- När jag var doktorand var fördelningen 50-50. Nu har vi fem kvinnliga doktorander i en stor majoritet av killar. Här behövs genusmedvetande på alla plan.

Heter: Karin Wårdell
Är: Professor i medicinsk teknik
Arbetar: på Institutionen för medicinsk teknik, Campus US
Bor: mitt i Linköpings centrum, emellanåt i torp på landet
Gillar: skog & mark, motion (spelade volleyboll aktivt i 15 år), spännande böcker

Intervjun först publicerad på Linköpings universitets hemsida