Människor, miljö och ekonomi — alla aspekter måste vägas in

- För att lyckas måste man inse den oerhörda komplexiteten och samordna kunskaper från alla relevanta områden: teknik, miljö, ekonomi, mänskligt beteende, säger forskaren Barry Ness.

I sin avhandling tar han den skånska betodlingen som exempel. Å ena sidan är det dyrare att odla socker i Skåne, jämfört med i t.ex. Brasilien och Afrika. Där får man ut rika sockerrörsskördar och kan återföra det som inte går in i produktionen till att gödsla plantorna.

Visserligen måste sockret sedan fraktas långa sträckor men med stora fartyg blir miljönotan ändå betydligt mindre än om samma mängd socker skulle produceras i Skåne med alla lastbilstransporter och utsläpp från jordbruket som blir följden.

Å andra sidan vill Europa inte vara helt importberoende när det gäller socker. Det var först när Världshandelsorganisationen WTO hotade med sanktioner, som EU brydde sig om att minska betkvoten för bönderna i Europa.

Men när nu EU till slut beslutat sig för att minska betodlingen, har det då ökat hållbarheten?

- Ja, den frågan är inte alldeles lätt att besvara, berättar Barry Ness.

De skånska bönderna har ersatt betorna med andra grödor, framför allt vete. Förra årets höga spannmålspriser gav god ekonomisk utdelning på vetet för bönderna, men att räkna ut miljöeffekten av ökad veteodling och minskad betodling är lättare sagt än gjort. Statistiken över t.ex. lastbilstransporter in och ut ur Skåne är bristfällig.

Barry Ness har fått ta till nya metoder och med hjälp av GIS — geografiska informationssystem — har han beräknat hur stor bränsleåtgången och utsläppen är i samband med transporten av betor från fälten till sockerbruken.

Men inte heller det räcker för att avgöra om skånskt lantbruk bidrar till en hållbar utveckling.

— Nej, man borde också väga in sådant som folkhälsa och ställa sig frågan om vi över huvud taget ska konsumera så mycket socker som vi gör i dag. Någon fullständig bild av betodlingens och det skånska jordbrukets hållbarhet ger inte Barry Ness avhandling. Det är inte heller ambitionen.

- Mitt främsta syfte är just att visa hur komplex bilden är. Vi måste vara medvetna om de ständiga förändringar som pågår och att olika beslut ofelbart leder till motreaktioner och strategier för att balansera förluster som olika grupper upplever.

- Det är ett globalt samspel som vi måste få att fungera. Europas självförsörjning av socker blir en kostnad för de afrikanska bönderna med ett globalt perspektiv. Om vi vill uppnå en hållbar utveckling måste vi göra klart för oss vems utveckling vi pratar om, den skånske eller den afrikanske bondens.

Med detta sagt är ändå Barry Ness optimist när det gäller att lösa klimatfrågan. - Det pågår en rad viktiga experiment med att få människor att delta och samarbeta i olika hållbarhetsprocesser. Att göra sockerproduktionen i världen mer hållbar — och rättvis — är en sådan process. Det går framåt även om det sker mycket långsamt.

text: Britta Collberg
Läs mer om LUCUS - Lund University Centre for Sustainability Science

Artikeln publicerades på Lunds Universites hemsida den 12 december