| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |

- Det är ett intressant problem men det har gått jättetrögt att lösa det. Genom åren har många begåvade personer brottats med de här frågorna utan framgång. Man får göra vad man kan, säger Gustav.
Det var snarare det trevliga bemötandet från handledaren och andra i gruppen gjorde som fick honom att välja en forskartjänst på en skola som heter "Elektro".
- När jag visade mitt intresse var de väldigt positiva och sa "Det låter bra, kom förbi så ska vi ordna någonting". Efter första mötet kändes det som att jag skulle få en god handledare, vilket var viktigt för mig, säger han.
Enda tveksamheten var möjligen att skolan hette "Elektro".
- Nu vet jag att man inte måste arbeta med just elektronik för att få plats här. Jag behöver aldrig hålla på med någon elektrisk krets, och det är jag glad för, säger han lättad.
Att hamna på Elektro kändes oväntat för Gustav, som annars länge haft lätt att veta vad han ville. Han visste att han ville läsa natur på gymnasiet, och lika säker var han inför universitetet.
- Jag ville läsa teknisk fysik. Inte för att jag visste vad det var, utan för att jag kände att det var rätt, säger han.
När han skulle välja kompetensinriktning under utbildningen fanns det mycket som var intressant. Till slut begränsade han sig till en kombination av numeriska metoder, matematisk statistik och maskininlärning.
The Biggest Bang for Your Brain
Efter exjobbet blev det riktigt svårt att hitta rätt. Maskininlärning var ett av flera områden som verkade intressanta, men att jobba på företag kändes inte lockande. Då fanns det bara forskarstudier kvar. Han hade alltid tyckt att det varit kul att gå i skolan och frågade sig "varför ska det behöva ta slut?"
- Jag lever efter devisen att man vill ha "The biggest bang for your brain". Därför kändes det naturligt att jag skulle doktorera när möjligheten fanns, säger Gustav Henter.
Redan på gymnasiet insåg han också att det är kul att agera lärare. Att få undervisa och dela med sig av sin kunskap ingår nu i jobbet.
Utmanande lära datorer språk
Att lära datorer språk är en stor utmaning tycker Gustav. Projektet ACORNS handlar om att vi människor lätt kan prata med varandra, men ännu inte med våra datorer. Vi måste skriva på våra tangentbord för att kommunicera med dem. Detta är ett problem man hoppas lösa med sådana metoder för maskininlärning som Gustav studerat.
- Det man skulle vilja göra är sådant som att diktera direkt in i datorn. Kan man lösa detta är det nog ett bra första steg mot att datorn ska bli mer intelligent, säger han.
Till dess är det dock långt kvar.
- Alla som har använt automatiska talförståelsesystem som till exempel SL:s reseplanerare på telefon har nog märkt att det finns mycket som återstår att göra. Vi i ACORNS försöker hitta nya och bättre lösningar, säger Gustav.
ACORNS utgår från hur barn lär sig språk, eftersom de klarar att lösa problemet. Vad lär sig barn först? Hur lär de sig det? Och vilka metoder använder sig barnen av för att lära sig? är frågor som projektet studerar ur ett maskininlärningsperspektiv. I slutet ska det leda till ett system i datorn som successivt lär sig språk om man talar till det som till ett barn.
Gustavs del i projektet är ganska abstrakt och handlar allmänt om att hitta återkommande mönster i det vi hör. Dessa kan till exempel motsvara ord som används gång på gång när man talar. Om man kan hitta och känna igen dessa mönster, kan man lära sig ord, grammatik och till slut hela språket.
- Samma idéer kan också användas i biotekniska analyser och många andra platser. Detta att hitta mönster är ett ganska allmängiltigt problem, säger han.
Långvarigt intresse för ljud
Gustav har varit intresserad av ljud och bild sedan långt innan han började på SIP. När han var yngre tänkte han ut olika matematiska funktioner och spelade upp dem i datorn som om de vore ljud. Sedan gav han dessa till sina låtskrivande vänner, som satte samman dem till elektronisk musik.
- Jag skulle kunna skriva ner en snygg oändlig summa som låter som en Hammondorgel, avslutar han.
Korta fakta om Gustav Henter: Doktorand på avdelningen för Ljud- och bildbehandling.
Forskningsområde: Hitta och känna igen mönster för att småningom lära en dator förstå talat språk på spädbarnsnivå.
Akademisk bakgrund: Civilingenjörsexamen inom teknisk fysik på KTH.
Intervjun publicerades först på KTH:s hemsida

| FAS
| FORMAS
| KK-STIFTELSEN
| MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
| RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
| VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
| VÅRDALSTIFTELSEN