Konstgjort blod och kondomer av nya proteiner

Det viktigaste ämnet i blodet är hemoglobin, ett protein som ger blodet dess röda färg men har som sin viktigaste uppgift i att transportera ut syre i kroppen.

— Men skulle man spruta in rent hemoglobin i kroppen skulle man dö på fläcken. Men vi har äntligen, efter många års trial and error-arbete, kommit på hur vi ska modifiera den här jättemolekylen så att den kan fungerar för människor, avslöjar Leif Bülow.
På sikt hoppas de även kunna framställa röda blodkroppar, där hemoglobinet finns, men under några timmar klarar sig kroppen bra på ett tillskott på bara hemoglobin.

— Det finns många andra forskargrupper som försökt att få fram konstgjort blod, men deras arbete baseras uteslutande på utgånget, donerat blod. Vi är de första att använda hemoglobin som producerats i bakterier, kommentarer Leif Bülow.

Till sin hjälp har Leif laborerat med växter, bland annat sockerbetor, för att odla fram hemoglobinet. Vanligtvis framställer man annars proteiner i bakterieodlingar.  Enligt Leif Bülow är de utmärkta fabriker för proteiner, men problemet är att de inte genererar några större mängder — sjukvården behöver ju flera tusentals liter blod!

— Hemoglobiner finns överallt i naturen. Vi har faktiskt sett att exakt samma typ av hemoglobin, ett neuroglobin som är en släkting till det naturliga blodhemoglobinet, finns både i hjärnan och i betorna! Det visste man inte tidigare, berättar Leif Bülow.

EU:s kraftiga motstånd mot GMO, genetisk modifiering, gör det dock svårt för forskarna att på allvar kunna laborera med betor och andra växter så att de till slut lyckas få fram det ämne de önskar.  Ett exempel på detta är hur ett svenskt företag nyligen fick en EU-ansökan för en ny potatissort beviljad — femton år efter att den skickades in.  Själv anser han att riskerna med genmodifiering är mycket små.

—  Risken kan aldrig vara noll, men den är närapå noll. Det som blev snett var att när man började genmodifiera mat gjorde man det utifrån ett producentperspektiv. Och det är ju klart, konsumenter är ju inte intresserade av att äta grödor som blivit mer tåliga mot exempelvis insektsangrepp. Situationen gör att Europa forskningsmässigt tappar mot USA, som har en betydligt mer liberal syn i frågan, hävdar han.

I ett annat projekt håller och han och andra forskare på att framställa smör- och dieselolja med hjälp av bakterier.  Denna typ av olja, som idag är dyr, används framförallt av bilbranschen men även av kosmetikaindustrin.

— Förr i världen jagade man kaskelotvalar för att deras olja kunde användes som växellådsolja i bilar. Eftersom kaskelotjakten tog enorma proportioner fick djuret fredas för inte dö ut. Senare upptäckte man att ökenväxten jojoba ger en liknande olja. Denna olja är dock riktigt dyr och används framförallt av kosmetika-industrin, förklarar Leif Bülow.

I projektet hoppas forskarna producera dessa oljor i mikroorganismer istället och på sikt även i nya oljegrödor ute på fälten. Det svarta guldet behöver således inte pumpas upp längre utan kan produceras i reaktorn eller på åkern på ett miljövänligt vis.

En röd tråd i de olika forskningsprojekten är proteiner. Mötet mellan kemi och biologi, eller det levandes kemi, om man så vill. I ett tredje projekt har Leif Bülow tagit fasta på ett protein som finns i munhålan.

— Den finns ursprungligen i tänderna och har en hel del roliga egenskaper, har vi upptäckt. Om man t ex lägger den på ett skärsår på fingret, läker såret ihop direkt, berättar han.
De har också kommit på att den går att använda som ett slags kvinnlig kondom. Om det fungerar skulle den kunna fungera som ett billigt och säkert preventivmedel för kvinnor i tredje världen, hoppas Leif Bülow. Och de är på god väg. Tidigare i år tog de sig till final i innovationstävlingen Venture Cup.

Sin forskarkarriär har han stundtals spenderat utomland, bland annat vid ETH i Zürich och vid Jules Vernes-universitetet utanför Paris. Snart bär det nog av igen, tror han.

— Som forskare måste man röra sig utomlands i perioder för att utvecklas. Lund och Sverige är trots allt ganska litet. USA lockar och är ett klassiskt forskningsnäste, men Asien kommer allt starkare.  Exempelvis händer mycket i Singapore, menar Leif Bülow.

Intervju och bilder: Kristina Lindgärde April 2010.
Finns även att läsa på lu.se