Hormonerna kan påverka den psykiska ohälsan

— Depressions- och ångestsjukdomar är mer än dubbelt så vanliga hos kvinnor än hos män och de är extra tydliga i perioden från flickans första menstruation till klimakteriet, säger hon.

Den ökade sårbarheten är tydlig under flera faser när kvinnans hormoner är i gungning, menar hon. Det gäller bland annat puberteten, vid graviditeter och efter förlossningar och i klimakteriet. Andra kvinnor har uttalade psykiska besvär kopplade till den löpande menscykeln.

— Vi vet till exempel att en grupp kvinnor reagerar väldigt negativt på de naturligt förekommande könshormoner vi har, säger Inger Sundström Poromaa. Och två av de grupperna studerar vi nu.

Den ena gruppen omfattar kvinnor som har svåra premenstruella besvär och återkommande depressioner. Den andra gruppen är de kvinnor som upplever att de mår dåligt av p-piller. De flesta tidigare studierna om p-piller handlar om säkerhet, men kvinnor är inte nöjda med det. De vill också må bra.

Det är sedan tidigare känt att unga kvinnor ofta börjar äta p-piller i 20-årsåldern.

— Samtidigt vet vi att depressioner och ångestsjukdomar ofta debuterar i 20—30-årsåldern.
Ytterligare en grupp hon kommer att studerar är kvinnor som drabbas av depressioner efter en förlossning.

De olika studierna i hennes forskningsprojekt handlar om att på en grundläggande nivå försöka hitta samband mellan anatomiska strukturer i hjärnan och kvinnors hormonella nivåer. Är det så att de hormonella nivåerna påverkar hur hjärnan arbetar och leder det i förlängningen till en ökad risk för psykisk ohälsa?

Forskarna använder fMRI-kamera i sina studier, d.v.s. funktionell magnetresonansavbildning. Den kan registrera blodgenomströmningen i olika delar av hjärnan.

Konkret får kvinnorna som deltar i studierna para ihop bilder med olika ansiktsuttryck, samtidigt som blodgenomströmningen avbildas.

— Jag kan inte säga att dessa studier har någon omedelbar nytta, säger Inger Sundström Poromaa. Men de gör att vi får mer kunskap om vad könshormonerna gör i hjärnan. Det är ett relativt outforskat område. När vi vet mer om det kan vi fundera på om det är möjligt att tidigt definiera kvinnor som riskerar att drabbas av depressioner och ångest.

Hon använder också en metod att studera prepulshämning, d.v.s. en reflex som heter startle-respons. Det handlar mycket förenklat om mätningar av hur hjärnan kan filtrera inkommande information, i praktiken förmågan till koncentration.

— Kvinnor med svåra PMS-besvär och kvinnor som mår dåligt på grund av p-piller har svårare att filtrera information, något som man också har sett hos patienter med schizofreni.

— Det man kan fundera på är om den sortens kognitiva förändringar och sämre koncentrationsförmåga påverkar riskerna för depressioner.

I andra studier tittar hon och hennes forskare även på sambandet mellan depression och ångest och hormonbehandling vid infertilitet samt efter förlossning.

Text: Sara Bergqvist Månsson

Ytterligare information: inger.sundstrom@kbh.uu.se, www.kbh.uu.se

Intervjun publicerades ursprungligen på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, hemsida. Där återfinns presentationer av samtliga sjutton svenska forskningsprojekt om Kvinnors hälsa, som startade 2008 med finansiering från FAS. De spänner över flera traditionella fält från t.ex. cancer till barnlöshet, men även alkohol-och drogproblem som ökat markant bland kvinnor.