Hon vill bryta invanda mönster

- Inom informationsdesign arbetar vi med vardaglig orientering, men även med kulturmiljöer och industriella miljöer, som exempelvis produktionsprocesser och teknikinformation. Vi arbetar för att göra världen mer begriplig i text, bild och rum. Det kan handla om att man snabbt ska kunna identifiera vilken miljö man befinner sig i, till exempel ett väntrum, eller att få en bättre förståelse för instruktionsbeskrivningar med hjälp av text och bild, förklarar Yvonne Eriksson.

Leksaker utan genuskoder
Förutom informationsdesign brinner Yvonne för genusfrågor, och i hennes professorstjänst vid Mälardalens högskola ingår ett särskilt mångfaldhetsuppdrag på 25 procent.
 
- Det innebär extra fokus på att försöka få in ett genusperspektiv i både utbildning och forskning inom Akademin för innovation, design och teknik, berättar Yvonne.
 
Ett led i det arbetet är den nya kursen i leksaksdesign som hon lett under hösten tillsammans med forskningssamordnaren Helena Jerregård. Utmaningen för studenterna på kursen var att utforma leksaker som passar både pojkar och flickor. Leksakerna fick alltså inte bära på kända genuskoder, som till exempel dockor och krigsflygplan gör, och de skulle dessutom stimulera till problemlösning och kreativitet.
 
Uppmuntrar valfrihet
Yvonne är nöjd med sina studenters resultat, som nyligen presenterades på en medialt uppmärksammad gala för allmänheten:

- Jag tycker att studenterna har nått nya insikter, och det är inte alls omöjligt att något företag kommer att vilja satsa på att vidareutveckla leksakerna!

Själv ser Yvonne ett stort behov av nya, alternativa leksaker som lyfter fram vad flickor och pojkar har gemensamt istället för att fokusera på skillnader. Hon har tidigare gjort en studie av leksakskataloger, och konstaterar att katalogbilderna ofta visar situationer där pojkarna är aktiva och tar kommandot i sin lek, medan flickorna är passiva. Dessa bilder, och även leksakerna i sig, skapar könsstereotypa roller som barnen tar efter.

- Jag säger inte att det är fel om en pojke vill ha ett leksakssvärd eller en flicka vill ha en docka, men barnen ska inte känna sig tvingade att göra de här valen, utan det är viktigt att uppmuntra till valfrihet, anser Yvonne.
 
Viktigt med "blandlådor"
Hon vill se ett samhälle där fler vågar gå sin egen väg och bryta mot invanda normer. Den som är annorlunda idag har det tufft eftersom vi människor strävar efter att kategorisera saker och ting för att skapa struktur och ordning i våra liv. Personer, beteenden och annat som inte passar in i någon välkänd kategori gör oss obekväma, menar Yvonne och ger ett exempel:

 - Tänk dig att du håller på att städa en byrå med kläder, i början går det bra och du sorterar strumpor, tröjor och byxor i olika lådor, men mot slutet blir det svårare. Alltid finns det några udda plagg som inte hör hemma någonstans och därför hamnar längst ned i en "blandlåda" som man sällan vill öppna.

 - Men min poäng är att det behövs fler sådana blandlådor. Och de lådorna måste också få stå öppna, säger Yvonne Eriksson.

 Artikeln är först publicerad på Mälardalens högskolas hemsida