Historisk lyckoforskning handlar mest om olyckor

- Balansen mellan dessa två sågs som väldigt viktig. Den tidens människor väntade sig inte att vara lyckliga, utan räknade med att lycka och olycka skulle följa varandra livet igenom, säger hon.

På 1600-talet fanns gott om olyckor i form av krig, missväxt, sjukdomar och barnadöd. Inte ens de rika och mäktiga skonades; tre små bröder till Karl XII dog till exempel på kort tid i olika sjukdomar.

Så länge 1600-talsmänniskorna inte angrep Gud utan bara klagade på Ödet och Lyckan hade prästerna och överheten inget att invända. Att jorden sågs som en “tåredal" fick ju bara den himmelska saligheten att framstå i ännu större glans. Men prästerna var också noga med att lyfta fram inte bara världens elände utan också dess glädjeämnen.

- Det var officiellt påbjudet att tänka på lyckliga händelser, eftersom Gud skänkt dem. Därför nämner de så kallade böndagsplakaten, som lästes upp från predikstolen en gång om året, inte bara de krig och olyckor som inträffat. Det tar också upp olyckor som inte hänt: farsoter, missväxt och annat som man sluppit under det gångna året tack vare Guds försyn, säger Kristiina Savin.

Historikern Anna Nilsson studerar tiden mellan 1750 och 1850. Under den perioden kom begreppet lycka att ändra karaktär, från världsliga framgångar till den inre, känslomässiga lyckan.

- På 1700-talet var lycka knappast ett positivt begrepp. Man skulle inte sträva efter den bedrägliga världsliga lyckan utan efter den himmelska lycksaligheten. Och känslosamhet var också något att akta sig för, förklarar Anna Nilsson.

Hennes avhandling ska handla om hur begreppet lycka förändrats under den här tiden. Sedan dess har det kanske förändrats ytterligare - även om vi fortfarande tänker oss att lycka är just en känsla.

Därför tror hon inte så mycket på möjligheten att göra lycka till ett politiskt mål, åtminstone inte i Sverige.

— Det är ju lite skillnad på engelskans "happiness" och svenskans "lycka". Happiness
kan ses som att vara nöjd och tillfreds, och det kanske går att omvandla
till någon sorts välmående-index. Lycka däremot är nog för de flesta en mer intensiv
känsla, ett höjdtillstånd som inte uppnås varje dag. Att sätta ett så svårfångat
begrepp i centrum för politiken är problematiskt. Det finns bättre begrepp att fokusera på för den som vill göra politik, menar hon.

Både Ann a Nilsson och Kristiina Savin tycker att forskningen gett dem en insikt
om det relativa i dagens tänkande. Hur vi ser på världen, hur vi tänker om det
som händer och hur vi ser på våra känslor — allt det är kulturellt betingat och
förändringsbart.

Text & foto: Ingela Björck, Lunds universitet

Lyckofakta 1: Enligt lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky, som bl.a. studerat enäggstvillingar, beror individens lyckonivå till 50 procent på medfödda egenskaper, till 10 procent på yttre omständigheter och till 40 procent på handlingar och tankemönster. Vill man försöka ändra de senare i en "lyckligare" riktning, så ska man bland annat uttrycka tacksamhet, göra saker för andra, tänka positivt och undvika att grubbla och jämföra sig
med andra.

Lyckofakta 2: I EUs Eurobarometer 2007 låg danskarna högst när det gällde lycka medan ungrarna låg lägst. Svenskarna låg som nummer fem från toppen.

Artikeln är först publicerad i Lunds Universitets magasin LUM nr 1/2009