Håller koll på byggandet i Sverige

Bild på Anne Landin. Foto: Kristina Lindgärde

— Avsaknaden av den här typen av gemensamma jämförelsemått ställer till det på många sätt. I slutändan är det - som vanligt - konsumenten som riskerar att få ta konsekvenserna genom att köpa ett onödigt dyrt hus, förklarar Anne Landin.

Sådana här mått ska också göra det enklare för byggherren, det vill säga beställaren såsom kommuner eller Akademiska hus, att ställa krav på byggbolagen. Projektet ska också bana vägen för fler innovationer, är det tänkt. Med större transparens ska det bli enklare för andra tillverkare att se vilka nya produkter och tjänster som byggbolagen kan tänkas behöva. Dessutom ser byggbolagen i projektet en chans att tvätta bort sitt skamfilade rykte som bland annat handlar om just bristande effektivitet.

Enligt Anne Landin är en rot till problemet att många hakar upp sig på produktionskostnaden och glömmer livscykelkostnaden. Byggherren, och sedan husköparen, köper ju ett hus som är tänkt att hålla i flera decennier!

— Man måste också räkna in framtida kostnader som blir en följd av husets konstruktion. Dålig isolering leder till högre energikostnader och vissa fasader kräver större underhåll än andra. Effektivt byggande ska inte bara handla om att sänka kostnaden för själva produktionen, hävdar hon.

Anne Landin är uppvuxen i Malmö och kom till Lund för att läsa teoretisk filosofi. Efter två terminer började hon istället på LTH för att läsa civilingenjörsprogrammet i väg- och vattenbyggnad. Examen följdes av några år i industrin innan hon kom tillbaka till akademin igen för att börja doktorera. Hon trivs bra på universitet som erbjuder såväl storsjälvständighet som flera intellektuella utmaningar.

Vid sidan av projektet Bygginnovationen, som effektivitetsprojektet heter, har hon tagit initiativ till ett doktorandprojekt för att försöka ta reda på varför och hur ofta det blir olika slags småmissar i ett byggprojekt. För att det blir fel, det vet man, men inte hur ofta. Men man anar att de förmodligen både försenar och fördyrar byggandet en hel del. Monika Jingmond heter doktoranden som ska titta närmare på problemet.

— Det kan handla om att det till byggarbetsplatsen kommer ett betongelement med fel mått. Byggarna väljer att improvisera så att det passar istället för att beställa ett nytt, vilket hade försinkat hela bygget. Men varför blev det fel? Vilka andra fel uppstår och hur vanliga är de?

Om man i Sverige har problem med att få upp värmen i bostäderna är problemet det motsatta i flera afrikanska länder. Just nu handleder Anne Landin två SIDA-finansierade doktorander från Mocambique.  Utmaningen för dessa är att kombinera ny kunskap om att bygga ljust, svalt och kostnadseffektivt.

Ungefär hälften av tiden ägnar hon åt forskning medan andra hälften går till att undervisa och vara ordförande i en av LTH:s två lärarförslagsnämnder.

— Det är ett spännande arbete eftersom verksamheten på LTH är bred med många kopplingar till näringsliv och samhälle. Man får också inblick i flera institutioners verksamhet, anser hon.

Artikeln finns även publicerad på lu.se

Text och bild: Kristina Lindgärde