Fler snarkare borde behandlas

Ola Sunnergren. (Foto: Johan Werner)

Tidigare studier har visat att personer med sömnapné har nedsatt känsel i övre luftvägarna. Det beror på nervskador i svalget. För att visa på nervskadorna har Ola Sunnergren använt så kallad köldtröskeltestning.

Hans tes är att snarkning ger vibrationsskador, ungefär som hos människor som arbetar med vibrerande verktyg. Nervskadorna leder i sin tur till att luftvägsmusklerna inte fungerar som de ska när man andas in under sömn. Musklerna är till för att spänna ut övre luftvägen. De aktiveras av kall inandningsluft, men om känsligheten för kyla försämras fungerar inte det och andningsvägen täpps till.

Luftvägen sjunker ihop lättare när man sover, dels för att man ligger ner, (ingen hjälp av jordens dragningskraft) dels för att musklerna är mer avslappnade.
Behandlingen mot sömnapné är i många fall ett hjälpmedel, CPAP. Den ser ut som en dammsugare och innebär att det skapas övertryck i luftvägen med hjälp av en mask över mun och näsa, (CPAP = Continous Positive Airway Pressure).

Farlig trötthet

— Ofta ser man på vanlig snarkning som harmlöst, men obehagligt främst för sängkamraten, säger Ola Sunnergren, Men obehandlad snarkning kan leda vidare till diagnosen sömnapnésyndrom. Den innebär dagtrötthet som kan bli farlig både för patienten och omgivningen, främst på arbetet och i trafiken. Det finns också ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och att utveckla förträngningar i halspulsådern, som kan orsaka stroke.

Nu följer Ola Sunnergren upp cirka 130 snarkare i Jönköpings län under fem år. Det sker med köldtröskeltester och nattliga registreringar av andningen.
— Om vi kan visa att köldkänsligheten successivt försämras hos obehandlade snarkande patienter, medan aktiv CPAP-behandling, som eliminerar snarkning, förhindrar fortsatt försämring har vi starkt stöd för att skadorna blir större ju mer och längre tid en person snarkar.
— Om det är så, finns det skäl att betrakta snarkning med större allvar än idag, tycker Ola. Vår metod kan då användas för att hitta snarkare som borde erbjudas aktiv behandling innan de drabbas av allvarliga följdsymtom av snarkningen.

Fler forskar kring snarkning på Ryhov

Ola Sunnergrens forskning är en del i ett större projekt, Hypersleep, (se faktaruta!). Där ingår flera andra studier som bedrivs av personer med anknytning till Länssjukhuset Ryhov.
Anna Stålkrantz, sjuksköterska och doktorand på Hälsohögskolan har genomfört djupintervjuer med partners till obehandlade snarkpatienter. Hennes avhandling bygger på patientutbildningen som genomfördes i Hypersleep.
Maria Elfström och Susanne Karlsson, sjuksköterskor på öron-ögonavdelningen, har fått en vetenskaplig artikel godkänd för publicering. Den bygger på 25 intervjuer för att hitta faktorer som påverkar partnerns stöd till patienter som behandlas med CPAP.

Det är nämligen många patienter som avbryter sin behandling. De upplever att det blir för jobbigt att sova med andningsmasken. Hur många som avbryter behandlingen har sjukvården inte riktigt koll på.

Forskningen har redan fått praktisk betydelse för hur öron-näsa-halskliniken på Länssjukhuset Ryhov arbetar med sömnapné, berättar Ola Sunnergren. Den moderna tekniska utrustning för att diagnostisera sömnapné på forskningspatienterna används nu för alla patienter.

Alla patienter bedöms på samma mottagning av tre specialintresserade sjuksköterskor som har lärt sig att tolka kurvorna från andningsregistreringen. Läkare och sjuksköterskor har fått mer tid att utreda och diagnostisera sömnapné. Det betyder att väntetiderna till utredning har minskat kraftigt och ligger inom vårdgarantins tidsramar.
Olle Hall

Text: Olle Hall
Artikeln är även publicerad på Futurum/Landstinget i Jönköpkings län.