
Anders Warell.
Han exemplifierar med fronten på en bil som inte sällan påminner om ett kattdjur, med lamporna som sneda ögon och sidolinjerna som breda skuldror. Hos betraktaren förmedlas, ofta undermedvetet, en känsla av styrka och snabbhet, eller kanske smidighet, beroende på hur de olika formelementen ser ut och interagerar med varandra.
Utöver ordet emotionell använder Anders Warell ofta gärna begreppen intuitiv och interaktiv för att beskriva dagens industridesign.
— En iPad, till exempel, avslöjar inte vad den kan göra. Men den är ändå utformad så att användaren intuitivt vet hur man ska använda den. Nu när allt fler produkter digitaliseras blir interaktionen viktig. Samtidigt blir vi användare alltmer skickliga på att avläsa och använda ny teknik, anser Anders Warell.
Samspelet mellan produktens form och företagsidentitet är något av Anders Warells eget forskningsområde. Avhandlingen från Chalmers handlade bland annat om Volvobilarnas formspråk. I den utvecklade han modeller som gör det enklare att förstå hur en komplex produktform är uppbyggd och hur den kan bidra till både identitet och estetiska upplevelser. I botten finns en civilingenjörsexamen i ergonomidesign från Linköpings universitet samt industridesignstudier vid HDK i Göteborg.Så mycket egen forskning hinner Anders Warell inte med numera. Mestadels ägnar han sig åt att handleda yngre forskare. Sammansättningen av hans doktorandgrupp speglar ämnets spännvid och att industridesign handlar om mer än att designa "grejer":
Elin Olander studerar hur man bör designa för handikappade personer, utan att de känner sig utpekade eller stigmatiserade. Despina Christoforidou forskar om hur design kan förstärka en subkulturs identitet. Bling bling-designen fungerar som fallstudie. Två andra projekt handlar om design management: Carl Lidgard utvecklar ett hjälpande ramverk om upphovsrätt och design och hur företag ska kunna köpa in designtjänster på ett strategiskt sätt. Magnus Eneberg granskar hur designbyråns tjänster faktiskt förstås och realiseras av det köpande företaget och hur kunskap överförs dem emellan.
Till sist, två projekt som har hem och arbetsplats som fokus: Magnus Wikander, arbetar med ljusdesign. Han tar fram koncept på armaturer som passar de nya LED-lamporna. Jämfört med de gamla glödlamporna ger LED-lamporna ett kallare ljus och genererar mer värme. Och tillsammans med svensk trämöbelindustri jobbar Oskar Jonsson med utformning av möbler för äldre.
Inom industridesign-världen, bland yrkesverksamma, forskare och studenter, pågår just nu en stor diskussion om nyttan med industridesign. Visst, god industridesign gör produkter både mer funktionella och estetiskt tilltalande. Men den kan också trigga habegär och onödig överkonsumtion. Den växande självreflektionen har fått studenter och forskare att tänka nytt.
— Många studenter vill göra något viktigt och relevant för samhället. Vi har studenter som gör förslag på effektivare materialåtervinning och hur kuvöser bättre ska kunna tillgodose behovet av en nära relation mellan föräldrarna och det för tidigt födda barnet. Och snart kommer ett examensarbete om hur den fria lejonstammen ska kunna räddas för framtiden! berättar Anders Warell.
Text & Bild: Kristina Lindgärde
Finns även på lu.se
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.