Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-03-02

Design allt viktigare

2011-03-02
Anders Warell.

Anders Warell.

I takt med att produkter blir allt mer lika varandra, får företagen ta till andra metoder för att positionera sig gentemot konkurrenterna. Industridesign är ett sätt.
— Numera designas också sådant som motorljud, komfortupplevelse och dofter. En produkt upplevs ju med flera sinnen. Produkter skapar också känslor. Många företag jobbar strategiskt med att se till att designen förmedlar de känslor och budskap som produkten eller företaget vill stå för, berättar Anders Warell som sedan 2008 arbetar som forskare i industridesign vid Lunds Tekniska Högskola.

Han exemplifierar med fronten på en bil som inte sällan påminner om ett kattdjur, med lamporna som sneda ögon och sidolinjerna som breda skuldror. Hos betraktaren förmedlas, ofta undermedvetet, en känsla av styrka och snabbhet, eller kanske smidighet, beroende på hur de olika formelementen ser ut och interagerar med varandra.

Utöver ordet emotionell använder Anders Warell ofta gärna begreppen intuitiv och interaktiv för att beskriva dagens industridesign.

— En iPad, till exempel, avslöjar inte vad den kan göra. Men den är ändå utformad så att användaren intuitivt vet hur man ska använda den. Nu när allt fler produkter digitaliseras blir interaktionen viktig. Samtidigt blir vi användare alltmer skickliga på att avläsa och använda ny teknik, anser Anders Warell.

Samspelet mellan produktens form och företagsidentitet är något av Anders Warells eget forskningsområde. Avhandlingen från Chalmers handlade bland annat om Volvobilarnas formspråk.  I den utvecklade han modeller som gör det enklare att förstå hur en komplex produktform är uppbyggd och hur den kan bidra till både identitet och estetiska upplevelser.  I botten finns en civilingenjörsexamen i ergonomidesign från Linköpings universitet samt industridesignstudier vid HDK i Göteborg.Så mycket egen forskning hinner Anders Warell inte med numera.  Mestadels ägnar han sig åt att handleda yngre forskare. Sammansättningen av hans doktorandgrupp speglar ämnets spännvid och att industridesign handlar om mer än att designa "grejer":

Elin Olander studerar hur man bör designa för handikappade personer, utan att de känner sig utpekade eller stigmatiserade. Despina Christoforidou forskar om hur design kan förstärka en subkulturs identitet. Bling bling-designen fungerar som fallstudie.  Två andra projekt handlar om design management: Carl Lidgard utvecklar ett hjälpande ramverk om upphovsrätt och design och hur företag ska kunna köpa in designtjänster på ett strategiskt sätt. Magnus Eneberg granskar hur designbyråns tjänster faktiskt förstås och realiseras av det köpande företaget och hur kunskap överförs dem emellan. 

Till sist, två projekt som har hem och arbetsplats som fokus: Magnus Wikander, arbetar med ljusdesign. Han tar fram koncept på armaturer som passar de nya LED-lamporna. Jämfört med de gamla glödlamporna ger LED-lamporna ett kallare ljus och genererar mer värme. Och tillsammans med svensk trämöbelindustri jobbar Oskar Jonsson med utformning av möbler för äldre.

Inom industridesign-världen, bland yrkesverksamma, forskare och studenter, pågår just nu en stor diskussion om nyttan med industridesign.  Visst, god industridesign gör produkter både mer funktionella och estetiskt tilltalande. Men den kan också trigga habegär och onödig överkonsumtion.  Den växande självreflektionen har fått studenter och forskare att tänka nytt.

— Många studenter vill göra något viktigt och relevant för samhället. Vi har studenter som gör förslag på effektivare materialåtervinning och hur kuvöser bättre ska kunna tillgodose behovet av en nära relation mellan föräldrarna och det för tidigt födda barnet. Och snart kommer ett examensarbete om hur den fria lejonstammen ska kunna räddas för framtiden! berättar Anders Warell.

Text & Bild: Kristina Lindgärde
Finns även på lu.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
      16 majSödertörns högskola
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
      16 majSLU
    3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
      16 majStockholms universitet
    4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
      16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    2. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
    3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
      15 majUppsala universitet
    4. Vårdares makt och patienters vanmakt
      15 majUmeå universitet
    5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
      15 majGöteborgs universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.