Citytunneln tog omvärldens åsikter på allvar

Stefan Olander, Lunds tekniska högskola. (Foto: Kristina Lindgärde)

Bortemot 20 procent av alla byggprojekt överklagas. Framförallt är det välutbildade människor, med kunskap om beslutsgångar och ordet sin makt, som överklagar visar Stefan Olanders forskning. 

— När infrastruktur eller bostadsområden ska byggas är det vanligtvis många människor som berörs. Därför är det inte så konstigt att det uppstår debatt, frågor och oro, vilket i sin tur kan leda vidare till organiserad opinionsbildning och till och med överklaganden. Det gör att projektet drar ut på tiden, säger Stefan Olander.

Lundabor minns säkerligen Villa Sunna, där grannarnas överklagan mot det blivande höghuset gick ända upp till regeringsnivå. Det försenade bygget i hela tolv år och lär ha tärt på byggherrens JM:s sparkapital med åtskilliga miljoner kronor.

Trots att det ofta stormar, eller åtminstone blåser lite snålt, kring nya byggprojekt saknar byggbranschen rutiner för att bemöta sådant här.Citytunneln är dock ett undantag, enligt Stefan Olander:

— Man har varit öppen och redan från början jobbat proaktivt mot olika grupper. Projektledningen har haft god koll på sina intressenter. Det kan ha bidragit till att det inte har blivit några förseningar, berömmer han.

De senaste åren har Stefan Olander närstuderat byggbranschens förmåga att hantera sina intressenter. Hans erfarenhet är att mycket av den kritik och oro som grannar och andra berörda ger uttryck för ofta bottnar i missförstånd. Att människor talar förbi varandra.

— Det kan handla om att man gör sig mentala bilder som inte överensstämmer med verkligheten. Bilder som man tar för givet stämmer och därför glömmer att ifrågasätta. Femvåningshuset ser kanske inte så högt ut i verkligheten. 55 decibel låter mindre - eller kanske mer - än vad man föreställde sig, förklarar Stefan Olander.

Ett antal modeller för hur projekledare i byggindustrin kan ha koll på sina intressenter har han gjort. Inspiration har han hämtat från organisationsteorin som är intressentforskningens vagga.

Enligt Stefan Olander är det viktigt att hela organisationen, inte bara projektledaren, är med på tåget. Något som inte är så självklart som det kanske låter.

När Västkustbanan skulle byggas ut till dubbelspår genom Lund så var Banverkets tjänstemän väldigt passiva. De gjorde inget aktivt för att bemöta journalisternas och medborgarnas frågor. Aningslösheten bidrog till att ärendet överklagades i sju år.

— Intressenterna måste uppleva nytta. Först då accepterar de förändringen. Den kopplingen ser vi hela tiden. Projektledningen måste vara ärlig men samtidigt hantera konsten att omvandla negativa händelser till något positivt, något som Citytunneln förmått, konstaterar Stefan Olander men tillägger:—  Citytunneln har också haft tur. Sydsvenskan har exempelvis stött projektet helhjärtat från dag ett.

Text och bild: Kristina Lindgärde, December 2010