Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

2012-01-09

Alltså, det är ju typ värsta skillnaden mellan hur man pratar med olika människor liksom

Eva Sundgren tycker det skulle det vara intressant att undersöka äldres samtalsstil. (Foto: Lena Stenbrink, MDH)

Visst är vi medvetna om att vi pratar på olika sätt i formella och informella situationer, men frågan är om vi förstår hur mycket vi styr vårt språk för att passa in, för att utöva makt eller för att påverka hur andra ser på oss.

Med språkets hjälp kan man både utöva makt och eftersträva solidaritet. Att tala på ett visst sätt kan bekräfta en grupptillhörighet, men kan även stänga andra ute från gruppen. Attityder är centrala för hur vi uppfattar andra på grund av hur de pratar.

– Det är viktigt att bli medveten om sina attityder. Olika brytningar och dialekter har olika status, och många ser utländsk brytning och vissa dialekter som mindre värda. Exempelvis har det högre status att bryta på engelska eller att ha en västsvensk dialekt jämfört med att bryta på arabiska eller tala östgötska, säger Eva Sundgren som är professor i sociolingvistik på Mälardalens högskola.

Attityder grundar sig på många olika faktorer. Eva har undersökt hur könstillhörighet påverkar våra attityder. Hon lät olika studentgrupper läsa samma intervju, men med den skillnaden att den ena gruppen fick information om att intervjupersonen var en man och den andra gruppen att det var en kvinna. Mannen bedömdes som roligare och tryggare än kvinnan som sa samma sak. Kvinnan fick också fler negativa kommentarer, exempelvis ointelligent, bitter och tjurig.

Språket förändras

Sociolingvistik handlar om förhållandet mellan språket och samhället och i det ryms många olika aspekter av språk. Eva har forskat mycket på förändring av språk över tid, bland annat genom att intervjua 85 personer från Eskilstuna och jämföra deras språk med en undersökning Bengt Nordberg gjorde 30 år tidigare. Tretton av de intervjuade personerna var dessutom samma som Nordberg intervjuat i sin undersökning. Det är en undersökning som också internationellt har väckt uppmärksamhet. Resultatet visade exempelvis att språket förändras väldigt långsamt. Tydligt var också att kvinnor tenderar att ha ett mer standardiserat språk än män, vilket bland annat kan bero på att en högre andel kvinnor har yrken där man läser, skriver och pratar mycket.

När språket förändras ändras även betydelsen av ord. Ett exempel på det är ordet värsta, som började användas som ett förstärkningsord av barn, ungdomar och slutligen även vuxna. Det som händer när vuxna tar till sig en ny betydelse av ett ord, eller ett nytt ord, är att ungdomarna hittar på ytterligare ord för att förstärka sitt tal, exempelvis könsord.

– Som sociolingvist gillar man variation i talspråk, men skriftspråket ska vara korrekt. Målet ska vara att uttrycka komplicerade saker så enkelt och tydligt som möjligt, säger Eva.

Framtidsplaner

I nuläget hinner Eva inte forska så mycket, men i och med professorsutnämningen kommer hon att få mer tid till forskning. På en kommande konferens om språk och variation kommer hon att föreläsa om diskursmarkörer, de där småorden som liksom bara slinker in, exempelvis liksom, typ, alltså och ju. Sedan vill hon forska om äldres språk.

– Eftersom sociolingvistiken mest har inriktat sig på yngre de senaste tio åren skulle det vara intressant att undersöka äldres samtalsstil, säger Eva.

Text och foto: Lena Stenbrink, Mälardalens högskola.

Nyheter & fakta

Forskarporträtt

1. Hon ska försköna din värld
  23 aprforskning.se
2. Mot terapier med embryonala stamceller
  4 aprforskning.se
1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
  3 aprLunds tekniska högskola
2. Vågad forskning
  23 marLunds tekniska högskola
1. Livet hänger på näsan
  20 marLinköpings universitet
2. Hennes hjärtforskning ger eko i världen
  8 febforskning.se

Arkiv

Nyheter

1. Full kontroll på plasttransistorn
  16 majLinköpings universitet
2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
  16 majUmeå universitet
3. Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
4. Nya tolkningar av gammal persisk religion
  16 majSödertörns högskola
5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
  16 majUppsala universitet
1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
  16 majChalmers tekniska högskola
2. ”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
  16 majSLU
3. Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
  16 majStockholms universitet
4. Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
  16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
  16 majÖrebro universitet
1. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
  16 majUmeå universitet
2. Ett extra år i skolan förlängde livet
  16 majStockholms universitet
3. Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
  15 majUppsala universitet
4. Vårdares makt och patienters vanmakt
  15 majUmeå universitet
5. Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
  15 majGöteborgs universitet

Sortera efter ämne

Tidigare

Nästa

Om forskning.se

Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare

ENERGIMYNDIGHETEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster