Allting flyter för Kenneth M Persson

Kenneth M Persson. (Foto: LU)

— Jag har alltid drivits av att få jobba akademiskt. Hjärnan utvecklas hela tiden, det är väldigt stimulerande, förklarar Kenneth M Persson som hela tiden hållit tät kontakt med forskare. År 2000 blev han docent i Teknisk vattenresurslära och mellan åren 2003 och 2009 var han adjungerad LTH-professor en dag i veckan. När han därefter ansökte om en fast lektorstjänst visade det sig att han vetenskapliga insatser också räckte till en professorstjänst.

Nu är dock inte Kenneth M Persson en person som helst sitter själv och klurar på sin kammare.

Allra bäst trivs han när han i rollen som mentor och igångsättare. Två av hans doktorander jobbar med deponier, eller soptippar, vilka i regel avger mycket vatten: Hanna Modin studerar den nya sortens soptippar. För att minska mängden metangas-utsläpp får sedan 2005 inte längre matavfall och annat organiskt material kastas på tippen. Detta förändrar de kemiska och biologiska processerna i soptippen. Hon har kunnat se att lakvattnet blir helt annorlunda, något som också kräver andra reningsmetoder.

Lena Flyborg och Shuang Liu studerar hur tekniska system kan skydda avloppsvatten, och annat så kallat marginalvatten, från smittspridningar och andra föroreningar.

Liksom Shuang Liu, som kommer från Kina, brukar doktoranderna inom Teknisk vattenresurslära vara långväga. Kunskapsbehovet och problematiken inom vattenfrågor är ofta mer akut i fattigare och torrare länder. 

Mohammad Aljaradin, ursprungligen från Jordanien, har utvecklat två tekniska lösningar som skulle göra deponierna i hans gamla hemland mer miljövänliga än idag. Sopbergen i Jordanien växer men fortfarande slängs "bara" 100 kg sopor per person och år - motsvarande siffra i Sverige är 500 kg!

Nyligen disputerade en femte doktorand, Raed Bashitilalshaaer. Han håller på med avsaltning, ett område som engagerat Kenneth M Persson sedan den egna doktorandtiden.

Nästan allt dricksvatten är avsaltat havsvatten i Mellanöstern och andra torra platser. Ett problem är att saltet förstör havsbottnarna när det slängs tillbaka ut i havet. Raed Bashitilalshaaer har tagit fram förslag på hur saltet kan blandas upp och spridas på ett bättre sätt än idag. Fenomenet med avsaltat havsvatten växer lavinartat i Mellanöstern.
Därutöver blir det en del undervisning, kursplanering och ytterligare handledning. Så mycket mer hinner han inte med, för faktum är att Kenneth M Persson endast är professor på halvtid. Resten av tiden är han forskningschef på Sydvatten, ett kommunägt bolag som ser till att västra Skåne får sitt dricksvatten.

— Jämfört med universitetsforskningen har Sydvattenprojekt litet kortare genomförandehorisont. Men vi vill utveckla verksamheten och satsar på ett eget kontor på Ideon med fyra anställda, avslöjar han och tillägger:

— Tack vare mina många år i näringslivet har jag ett stort kontaktnät, vilket jag har stor glädje av också inom akademin. Framtiden utvecklar vi tillsammans.

Text: Kristina Lindgärde, Lunds tekniska högskola, maj 2011
Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds tekniska högskola