Forskarporträtt

Det räcker inte att vara nyfiken på veckodagarna

Med skådespelarblod i ådrorna och "gröna fingrar" på labbet bedriver Qiang Pan- Hammarström framstående forskning kring antikroppars komplicerade bildningsprocess. Hårt arbete och en tydlig motivation hjälper henne också att lyckas.

Historikern som ska förnya

Som ung ville han absolut inte bli lärare. Istället trampade han i skogarna och inventerade fornminnen, jobbade hos kronofogden och var studievägledare. Senare blev Lars G. Strömberg ändå lärare, fast universitetslektor. Nu arbetar han heltid på Institutionen Textilhögskolan och är bland annat med i processen att göra institutionen till en professionsmiljö med ett tydligt akademiskt signalement.

Heiner Linke ska stimulera nanoforskningen

Många spännande upptäckter och flera företag har sin upprinnelse i Nanometerkonsortiet, Lunds universitets knutpunkt för nanoforskning. Sedan ganska nyligen leds verksamheten inte bara av Lars Samuelson, som sedan många år är dess vetenskaplige ledare och frontfigur, utan även av Heiner Linke, professor i nanofysik. Fast just nu håller han som bäst på att landa i den svenska verkligheten. Förra sommaren flyttade Heiner Linke till Lund igen efter elva år i USA och Australien. 

Gunnar Johansson har recept på ökad hälsa

Fetma är vår tids största folkhälsoproblem. Halva befolkningen i vårt land är överviktig. Det betyder att fyra miljoner människor löper stor risk att drabbas av till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller diabetes som en följd av kraftig övervikt. Fetman är inte bara ett problem för individen, utan också för samhället. Den kostar 17 miljarder kronor per år i sjukvård och sjukskrivningar.

Labbet som alstrar varma reaktioner

Forskare och företag som behöver veta mer vad som sker i en viss process, t ex när cement blandas med vatten, när man doppar en potatis i citronsyralösning eller hur huskvalster klarar höga temperaturer, tar gärna sin hjälp av isoterm kalorimetri. Och då i synnerhet av Lars Wadsö, forskare i byggnadsmaterial vid LTH och expert på området. Under årens lopp har han byggt upp ett unikt laboratorium på LTH som idag rymmer runt hundra olika specialbyggda kalorimetri-apparater.

Problemlösare med passion för datateknik

Att stöta på ett komplicerat, tekniskt problem, ta sig an det och slutligen lyckas lösa det. Det är bland det bästa Mats Björkman, professor i datakommunikation vid Mälardalens högskola, vet. Nyligen valde både Vinnova och KK-stiftelsen att satsa stort på två av hans forskningsprojekt inom trådlös datakommunikation.

Forskare och konstnär

Möt Robert Willim, forskare i etnologi vid Lunds universitet, som förenar forskning och konst och som tycker att bra forskning ska göra skillnad.

Intervjuform kan avgöra ödet för unga flyktingar i Sverige

Ett barn som kommer ensam som flykting till Sverige får i ett samtal med tolk och handläggare berätta sin historia. Hur dessa barn blir bemötta och förstådda kan ha betydelse för om de får stanna. Därför är det viktigt hur frågorna formuleras och om översättningen är korrekt. Så är inte alltid fallet, visar ny forskning. 

Hon vill bryta invanda mönster

Stereotypa könsroller är något Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola, ständigt ifrågasätter, nu senast genom att hålla en kurs i leksaksdesign ur ett genusperspektiv. Hennes drivkrafter är nyfikenhet och en stark tro på möjligheten att förändra.

Med GI-koll på maten

Antioxidanter, fria radikaler, metabolt syndrom och glykemiskt index. Dessa modeord i media och nyckelbegrepp för den hälsomedvetne har Elin Östman, docent  i industriell näringslära vid LTH, i högsta grad koll på. 

Med huden, hjärtat och hjärnan som arbetsfält

En civilingenjör med huden, hjärtat och hjärnan som arbetsfält. Så kan man beskriva Karin Wårdell, professor i medicinsk teknik. Just nu forskar hon om en bättre behandling mot Parkinsons, som också skulle kunna fungera mot kronisk smärta och psykiatriska symtom.

Fokus på samisk identitet och hälsa

De svenska samerna är den befolkningsgrupp som har haft den bästa hälsoutvecklingen av alla urfolk. Det förklaras till stor del av att de integrerats ganska väl i det svenska samhället. Men assimileringen har också inneburit att den kulturella sårbarheten ökat och att identitet blivit ett allt mer komplext begrepp.

Jordnära forskare kartlägger bergens inre liv

När byggandet av Hallandsåstunneln tog förnyad fart i mitten av 1990-talat fick Torleif Dahlin en nyckelroll i arbetet. En roll som ganska få har koll på, dessutom. Hans funktion där — och i andra projekt — är att ta reda på hur berget ser ut inuti.

Hormonerna kan påverka den psykiska ohälsan

Hur ser sambandet ut mellan kvinnors psykiska ohälsa och det faktum att de är kvinnor? Det är en fråga som kan ha många förklaringsfaktorer, men Inger Sundström Poromaa, professor i gynekologi och obstetrik i Uppsala, har valt att titta på kopplingen till reproduktionen, d.v.s. de kvinnliga könshormonernas påverkan.

Psykisk ohälsa och värk i nacken

En stor del av Sveriges kvinnor drabbas av värk i nacken och psykisk ohälsa. Vad beror det på och finns det ett samband mellan de två problemen? Den frågeställningen studerar Cecilia Magnusson och hennes medarbetare i ett flertal registerstudier kopplade till Stockholms län. I ett första steg har de kartlagt upplevd psykisk ohälsa. Mer än var t red je ung kvinna mellan 16 och 24 år uppger att de har problem.

Pernilla studerar proteiners form och fart

Sjukdomar som Alzheimer, Parkinsons, Skelleftesjukan men även vissa cancerformer uppstår för att proteiner i cellerna börjar vecka sig på ett felaktigt sätt eller för att de binder till andra proteinkedjor eller metalljoner. Pernilla Wittung-Stafshede, vid Umeå universitet koncentrerar sin forskning på dessa processer.

Lära datorn språk som ett spädbarn

Gustav Henter utforskar tekniker för att hitta och känna igen mönster för att småningom lära en dator förstå talat språk. Forskningen bedrivs inom EU-projektet ACORNS på avdelningen för Ljud- och bildbehandling (SIP) vid KTH Campus i Stockholm, och går ut på att få datorer att kunna lära sig ett språk på liknande sätt som spädbarn gör.

Molekylernas teater

Ett skådespel i svindlande fart. En professor i gränslandet mellan kemi och fysik. Och en superlaser som skapar löjligt små fragment av en sekund. Detta är molekylernas teater.

Förändra matematikundervisningen

Larmrapporterna om svenska elevers dåliga mattekunskaper duggar tätt. Johan Lithners forskning visar dock att det inte är eleverna som det är fel på - det är undervisningen.

Historisk lyckoforskning handlar mest om olyckor

Lycka - är det att kunna köpa en flott bil, ett nytt kök och exklusiva kläder? Eller ligger lyckan i livet med familj och vänner? Sådana frågor hade varit helt otänkbara för några hundra år sedan. Då fanns inte ens begreppet lycka i vår bemärkelse, säger historikern Anna Nilsson och idéhistorikern Kristiina Savin som forskar om begreppet lycka förr i tiden.

Nya förutsättningar för homosexuella föräldrar

Karin Zetterqvist Nelson vid Linköpings universitet fortsätter sin forskning om samkönade par med en studie om den nya generationen regnbågsfamiljer som bildats sedan lagstiftningen om adoption och insemination förändrades.

Ansvaret att engagera sig

 När Johan Hedbrant, forskningsingenjör på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, insåg att något inte stämde i den rådande kostdebatten kunde han inte låta bli att engagera sig

Människor, miljö och ekonomi — alla aspekter måste vägas in

Med hänsyn till miljö och global rättvisa borde vi sluta odla sockerbetor i Skåne och istället köpa allt socker från Afrika. Samtidigt finns en risk att de skånska bönderna då satsar på grödor som ger större miljöproblem än betorna. Ja, att styra jordbrukspolitiken i en hållbar riktning är inte lätt - men det går om man väger in alla tänkbara aspekter. Det visar den första avhandlingen i hållbarhetsvetenskap som läggs fram vid Lunds universitet.

Mot en beteendebaserad ekonomi

När Werner de Bondt, doktor i ekonomi och psykologi, hävdade att finansmarknadens parter inte fattar rationella beslut möttes han av skepsis och misstänksamhet. Men i dag är han en efterfrågad föreläsare och rådgivare.

Hon lyssnar på bakteriers prat

Bakterier är komplexa, de gör så mycket och de är en förutsättning för allt liv! Utan bakteriernas återanvändning av kvävgas skulle vi inte överleva i mer än en vecka. Bara några gram bakterier kan producera energi som motsvarar ett litet batteri. Bakterier har dessutom, som människan, ett nervsystem som kommunicerar, säger Debra Milton entusiastiskt på en svenska med tydlig amerikansk accent.

Telomerer — en pusselbit i kartläggningen av cancerutveckling

Sedan drygt tio år tillbaka har Göran Roos forskning varit inriktad på celldelningens mekanismer. I fokus står kromosomernas ändar, telomerer, och enzymet telomeras och deras betydelse för cellens livslängd och utvecklingen av cancer.

Patent ska ge forskningsro

Hon är inte intresserad av att kommersialisera en upptäckt för att tjäna pengar. Däremot vill hon gärna få råd med sin fortsatta grundforskning. Möt biokemisten Cecilia Hägerhäll, som valt ett okonventionellt sätt att hantera ett lovande forskningsfynd.