Gunnar Johansson har recept på ökad hälsa

Hur har det blivit så här? För sextio år sedan var knappast någon överviktig, möjligen en och annan grosshandlare eller greve bland samhällets högsta socialklasser. 
 
— Nu är det precis tvärtom, det är de lägsta sociala klasserna som är överviktiga, berättar Gunnar Johansson, Högskolan i Halmstads nya professor i hälsovetenskap med inriktning på livsstilsfrågor och prevention.

Men ligger förklaringarna till viktökningen bland befolkningen i social tillhörighet? Eller beror det på det genetiska arvet? Nej, menarGunnar Johansson :

— Genetiken har inte ändrats på femtio år, det tar tusentals år. 

Gunnar Johanssonsäger att det i stället handlar om våra förändrade levnadsvanor. Vi äter för mycket, och fel mat, och rör oss för lite. Han vill gärna bidra till att öka medvetenheten och kunskapen bland människor om hur viktigt det är att äta rätt.

Vilka kostråd ger Högskolans nya professor? Vilka ska man lyssna på? Dem som förespråkar GI-metoden? Eller kanske Atkins, Cambridge, flygvärdinnemetoden och att äta som de gjorde på stenåldern?

— På kort sikt fungerar allting men långsiktigt handlar det om att äta mycket frukt och grönt, fullkornsprodukter och fleromättat fett, förklarar Gunnar Johansson. Och slopa det som brukar kallas åttonde kostcirkelgruppen.

Den traditionella kostcirkeln med sju livsmedelsgrupper är inte så dum att följa, men på senare år har näringsexperter lagt till en åttonde grupp. Inte för att det är en bra grupp med livsmedel som rekommenderas och som borde vara med i kostcirkeln, utan för att vi konsumenter lägger 40 procent av våra matkostnader på produkter i denna grupp. Här finns bland annat läsk och chips.Gunnar Johanssonmenar att om man minskade detta till hälften vore mycket vunnet.
Det var kosten det, men motion då och fysiskt aktivitet, är inte det viktigt?

 
— Jo, självklart men det räcker inte, vi måste lägga om våra kostvanor.200 gramchips (en vanlig påse) motsvarar en rask promenad på sex timmar för ett barn. Det visar att det är omöjligt att komma till rätta med problemet med enbart fysisk aktivitet. Det är så lätt att få i sig energin och går så fort, men energiutgiften, att bli av med den, tar så mycket längre tid.

Sedan en tid finns FAR, möjlighet att få fysisk aktivitet på recept.Gunnar Johanssonhar myntat begreppet MOR, matordning på recept. Det handlar om att få kostråd utskrivet på recept.Gunnar Johanssonvill gärna testa konceptet i Halland. Han har också en idé om ett projekt riktat särskilt till barn och ungdomar och som handlar om kost och hälsa. Här ser han stora samverkansmöjligheter, både internt på Högskolan, och med externa parter.

— Det finns många här på Högskolan som arbetar med detta, inom idrott, lärarutbildningen, psykologi och så vidare. Där kan man göra mycket tillsammans, tror jag. En viktig sak som det finns förutsättningar för här, är att det går att samarbeta med landstinget. Det är landstinget som har ansvar för hälsofrågorna.

Gunnar Johansson hyser således förhoppningar om framtiden.

— Ett mål har vi uppnått nu, och stoppat viktökningen. Ett nytt mål är att vända trenden och få kurvan att gå nedåt.
 
Det borde kunna uppnås inom de närmaste tio åren, tror Gunnar Johansson. Att komma ner till samma nivå som vid andra världskriget, då bara ett fåtal var överviktiga — det tar tid. Säkert lika lång tid som det tog för befolkningen att bli fet. Det viktiga är dock att första steget på väg dit är taget nu genom att kurvan har planat ut.

Text: LENA LUNDÉN
Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Intervjun är först publicerad på Högskolan i Halmstads hemsida