I Vetenskapsrådets rapportserie finns flera publikationer som beskriver och diskuterar utbildningsvetenskap som forskningsområde.
står för fördelningen av den största andelen bidrag när det gäller utbildningsvetenskaplig forskning. Exempel på övriga finansiärer till forskning som kan relateras till utbildningsvetenskap är KK-stiftelsen
, Riksbankens Jubileumsfond
, Vinnova
, FAS
och Formas
.
Även forskningsmetoderna varierar inom det utbildningsvetenskapliga området. En del studier bygger på ett omfattande statistiskt material eller ett stort anal enkäter, medan andra kan bygga sina analyser på ett fåtal djupintervjuer. Andra exempel är forskning som helt eller delvis använder sig av textanalyser, eller forskning som hämtar sitt analysmaterial från direkta observationer eller videoinspelningar i konkreta undervisningssammanhang.
På vilket sätt och i vilken grad lärarna är involverade i forskningsprocessen beror på forskningsmetod och forskningsinriktning. En skillnad är till exempel om det är forskaren eller lärarna som initierar och driver forskningsarbetet, samt vilken roll forskaren har som ledare eller handledare. I det avseendet finns till exempel en skillnad mellan självförvaltande respektive deltagarorienterad forskning.
I Vetenskapsrådets rapporter Forskning av denna världen I
och Forskning av denna världen II
finns flera exempel på forskning som bedrivs i nära anslutning till den pedagogiska verksamheten, och där lärare är delaktiga på olika sätt.
För att åstadkomma en sådan anknytning har staten gjort olika satsningar för att stimulera universitet och högskolor att utveckla forskning och forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildningen. Exempel på sådana satsningar är forskarskolor och forskarnätverk som är kopplade till lärosätena. Tanken är att såväl lärarutbildare som lärarstuderande och yrkesverksamma lärare på olika sätt ska kunna involveras i de forskarmiljöer som utvecklas.
Genom lärarutbildningen får samtliga lärarstuderande en grundkompetens för att gå vidare till forskarutbildning. Även yrkesverksamma lärare har möjlighet att ta del av lärarutbildningens kursutbud samt att vara delaktiga i de forskarmiljöer som finns i anslutning till lärarutbildningen.
Ett konkret exempel på hur koppling mellan utbildningsvetenskaplig forskning, lärarutbildning, forskarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet kan gå till är Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL)
vid Göteborgs universitet.
Mer om hur forskarkarriären ser ut kan du läsa i avsnittet (Hur forskar man) karriär i forskning.se:s Forskningsguide.
I regeringens proposition En förnyad lärarutbildning
kan du läsa mer om intentionerna med lärarutbildningens forskningsanknytning.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.