Vad är en läxa - egentligen?

Ingrid Westlund, lågstadielärare, fil.dr och docent i pedagogik skriver om läxor i skolan.

Idag kan vi se ett uppvaknande när det gäller intresset för läxor - inte minst i media, hos lärarstudenter, och i vissa fall politiker. Denna blogg är väl om något ett uttryck för läxans aktualitet. För 10 år sedan var det mycket få, om några, studenter som ville undersöka läxan. De senaste två åren har jag handlett många. En orsak till att läxor hamnat i fokus kan vara att så kallade läxföretag etablerar sig i rasande fart. Men frågan kvarstår: Vad är en läxa egentligen? I många definitioner som görs betonas att läxor är en hemuppgift; det vill säga en skoluppgift som ska utföras i hemmet det vill säga utanför skoltiden.

Men är det så enkelt? Låt oss se på följande scenarier:

• Lärare "ger" elever läxa att till exempel räkna 10 uppgifter på sidan 18 (alla får samma uppgift).
• Lärare "ger" elever i uppgift att läsa hemma i 15 minuter (alla får samma "tid").
• Elever får i uppmaning att göra färdigt det de ej hunnit under dagen eller veckan i skolan! (elever får olika uppgifter - vissa många uppgifter - andra inga).
• Elever har inte hunnit det som står på den egna planeringen — läxan blir då en förlängning av denna planering.
• Elever får tid i skolan för att göra färdigt en uppgift på så kallad läxtid.
• Elever får uppgifter som görs i hemmet.
• Elever tar med uppgifter hem som de ej förstår eller kan lösa. Då hamnar läxan på föräldern som i bästa fall har tid och kunskap att vara didaktiker.
• Elever tar, utan att läraren sagt det, hem uppgifter för att göra dem hemma (frivillighet).
• Elever får uppgifter, föräldrarna har ej tid eller kompetens men köper sig fria genom att betala ett läxföretag (läxan som handelsvara).
• Elever får uppgifter som ska skötas under veckan respektive helgen (läxan som något som styr en hel familjs liv).

Ja, som vi ser kan vi skissa på ett antal scenarier. Dessa ger oss en bild över den svårfångade läxan, som enligt min mening behöver diskuteras, problematiseras beroende på de konsekvenser dessa scenarier kan ha/få för lärare, elever, föräldrar, läxföretagen. Så till frågan om läxors värde:

Politiskt värde: Ronald Reagan, Göran Persson och nu senast Jan Björklund har betraktat läxan som ett medel att höja nationens kompetensnivå och konkurrenskraft (Österlind, 2001; SOU 1993:16

Fostransvärde: Läxor lär elever att planera, ta ansvar, organisera tiden och sköta sina åtagande.

Informations- och samarbetsvärde: Läxor främjar samarbetet och kontakten mellan hem/föräldrar och skola/läraren. De kan även bidra till att föräldrar och barn talar om barnens skolarbete. Hellsten (2000) kallar denna värdeaspekt för "läxan som romans och utvecklingsprojekt".

Resultatrelaterat värde: Det är främst i internationella studier som läxors effekter på elevernas resultat har studerats. I flera av dem konstateras att det är svårt och kostsamt metodmässigt att undersöka effekterna. De resultat som finns är motstridiga, kanske beroende på att ingen läxa, inget barn, ingen lärare eller inblandad föräldrar är den andre lik. De läxscenarier som skisserats ovan antyder, att för att kunna undersöka effekterna så krävs omfattande studier.