Forskning.se - Den nationella forskningsportalen
2011-05-17

Språkbruket i NO-undervisningen kan påverka resultaten i PISA

2011-05-17
Nyhet från Malmö högskola
Vardagligt språk på lektionerna, mer teoretiskt på proven. Olika språkbruk kan vara ett skäl till svenska elevers svaga prestationer på de internationella kunskapstesten i naturvetenskap. "Lärarna försöker  kanske i all välmening prata enkelt på lektionerna. Det kan vara så att priset för det blir att eleverna inte kan förstå ett tydligt, precist och neutralt vetenskapligt språk. Då kan man inte heller ha alla rätt på PISA", säger Margareta Serder, forskarstuderande på Lärarutbildningen vid Malmö Högskola.
Att PISA vill ställa vardagsnära frågor kan paradoxalt nog ställa till det för eleverna. De vet inte om de ska svara vetenskapligt eller vardagligt på provfrågorna, menar Margareta Serder.
PISA kallas de identiska kunskapstest i bland annat naturkunskap som görs av niondeklassare över hela världen. På tio år har skillnaden i resultat mellan de svenska skolor som presterar bäst respektive sämst ökat kraftigt, och det är framförallt de låg- och medelpresterande elevernas resultat som försämrats. Det är särskilt när det gäller att använda kunskaperna som det brister.

Margareta Serder ingår i den forskningsgrupp som med stöd från Vetenskapsrådet undersöker svenska elevers resultat och de bakomliggande orsakerna närmare. I en studie har hon låtit elever svara på PISA-frågor i naturvetenskap från 2000, 2003 och 2006. Margareta Serder har samarbetat med fyra klasser i årskurs nio. Syftet har varit att följa elevernas resonemang och diskussioner för att få en bild av hur de förstår uppgiften och vad de förväntas göra.  

Surt regn och solskyddsmedel


Sjuttio nior fick i mindre grupper arbeta med frågor kring tre teman: surt regn, växthuseffekten och experiment relaterade till solskyddsmedel.  Ämnen som kan låta som aktuella och engagerande, och PISA strävar också efter att provfrågorna ska anknyta till vardagsnära problem. Men engagerar ändå inte 15-åringarna i någon högre grad.  Som uppgifterna formuleras ger de ingen bild av världen som de kan relatera till, menar Margareta Serder.

— "Varför lägger man marmor i vatten? Sånt gör väl bara miffon" var en reaktion. "Eller varför undersöka hur bra solskyddskrämer är —  det är väl bara att fråga i affären", berättar hon

Ibland resonerade eleverna i studien tokigt men lyckades formulera ett riktigt svar ändå. Ibland blev det tvärtom. Eleverna fastnar på många ord: vanliga ord som "anse" och "ange" men också mer vetenskapliga som "bestämma" i meningen mäta.  Eleverna blir osäkra kring ett språkbruk vars styrka ju egentligen är just att det är tydlig och exakt. Margareta Serder har också märkt att språkbruket skiljer sig något åt mellan PISA-test på olika språk.

— Det borde inte vara så. Översättningarna borde vara likvärdiga.
Eleverna har helt enkelt svårt för att uttrycka något så tydligt att inga missförstånd kan tolkas in.

Behöver språkbruket på NO-lektionerna bli mer vetenskapligt eller PISA formuleras enklare?
— Det behövs nog en kombination. Man måste ändå lära känna ett naturvetenskapligt språkbruk och metodik.

Källa: Malmö högskolas webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterat material

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    2. Mot terapier med embryonala stamceller
      4 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
    2. Hennes hjärtforskning ger eko i världen
      8 febforskning.se
Arkiv

Nyheter utbildningsvetenskap

    1. Elva miljoner satsas på matematik och läsning för barn
      14 majGöteborgs universitet
    2. Lärarstöd nödvändigt om datorer ska förbättra undervisningen
      14 majGöteborgs universitet
    3. Barn tävlar om att bli forskare för en dag
      27 aprKarolinska Institutet
    4. Platsen viktig vid arbete mot våld i skolan
      25 aprBrottsförebyggande rådet
    5. Forskning.se lanserar mindmap-verktyget Infact
      17 aprForskning.se
    1. Unga placerade på institution särskilt utsatta
      11 aprStockholms universitet
    2. Ny bok om att undervisa i naturvetenskap
      16 marHögskolan i Halmstad
    3. Gymnasietjejer mer missnöjda med sin kropp än killar
      7 marGöteborgs universitet
    4. Språkundervisning för yngre barn i Europa kartläggs
      2 marUmeå universitet
    5. Tydliga lärare fyller både gruppens och individens behov
      2 marHögskolan Väst
    1. Hur får man elever att lära sig?
      10 febHögskolan i Jönköping
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.