Så fördelar vi forskningspengar

Teknikföretaget ABB: forskningspengarna ska ge vinst

— Vi måste vara konkurrenskraftiga och behöver därför forskning som ger oss ett tekniskt försprång framför konkurrenterna. Tre fjärdedelar av vår försäljning baseras på produkter som utvecklats de senaste fem åren.
 
Samarbetar ni med akademiska forskare?
— Ja, ett tätt och nära samarbete med universiteten är viktigt, både i projekt och för att rekrytera personal. Vi samarbetar med forskare vid omkring hundra universitet världen runt och med de flesta stora svenska högskolorna. Det är allt från examensarbeten till forskningssamarbeten via statliga VINNOVA.

Umeå Universitet: pengarna går till avancerad forskning

 Hur mycket får forskningen vid Umeå universitet varje år?
— 2005 fick Umeå universitet totalt närmare 1,6 miljarder i intäkter. Av detta kom 853 miljoner kronor direkt från staten. Resten kom från statliga forskningsfinansiärer som till exempel Vetenskapsrådet, VINNOVA och Formas, samt Cancerfonden, privata finansiärer och intäkter för uppdragsforskning.

— Pengarna används framför allt till forskning och undervisning på avancerad nivå, men det finns också gemensamma medel som används till lokaler och gemensamma funktioner som till exempel lokalvård, bibliotek och IT-system.

Vem bestämmer hur medlen fördelas?
— Regeringen styr i så kallade regleringsbrev hur medlen ska fördelas på de tre vetenskapsområdena medicin, naturvetenskap samt humaniora - samhällsvetenskap. Universitetsstyrelsen beslutar sedan hur fördelningen ska se ut när vetenskapsområdena delas upp på fakulteter, fem till antalet. Därefter är det fakultetsnämnden som bestämmer hur medlen ska fördelas inom fakulteten.

 
Hur prioriterar fakulteten?
— Inom fakulteten används fördelningsnycklar som ser olika ut på olika fakulteter. Teknisk naturvetenskaplig fakultet fördelar till exempel en stor del av sina medel till forskarlöner i ett prestationsbaserat system. År 2008 införs ett nytt system, där 1/3 av fakultetens medel ska fördelas efter ett kvalitetsbaserat nyckeltal. Vi jobbar på hur det ska se ut.

 Universitetsstyrelsen bestämmer hur en liten del av de gemensamma medlen, 35 miljoner kronor, ska fördelas.
— Dessa medel används ofta som motfinansiering, när forskare får stöd från till exempel en statlig finansiär med villkoret att universitetet också bidrar till just den forskningen.

Vetenskapsrådet: vi stödjer grundforskning

Hur mycket ger Vetenskapsrådet till forskningen varje år?
— Rådet fördelade 2,7 miljarder kronor år 2006. Stödet kommer att öka till cirka 3,6 miljarder 2008.

Vilken forskning får pengar av Vetenskapsrådet?
— Det är grundforskning, som får stöd på olika sätt. Vetenskapsrådet finansierar bland annat forskningsprojekt, dyrbar utrustning och stora, internationella forskningsanläggningar, anställningar för forskare och ger bidrag till större forskningsmiljöer.

Hur bestämmer ni vilka som ska få stödet?
— Forskarna söker själva stöd till forskningsprojekt. Ansökningarna bedöms i beredningsgrupper och stödet fördelas sedan av Vetenskapsrådets tre ämnesråd för humaniora-samhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap, samt av två kommittéer för utbildningsvetenskap respektive forskningens infrastruktur. Där sitter forskare och representanter som utsetts av regeringen. När stora, långsiktiga stöd till forskningsmiljöer ska delas ut är det internationella forskarpaneler som bestämmer vilka som ska få stödet.

— Syftet är alltid att ge stöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet, och som bäst leder till förnyelse av forskningen. 

FAKTA
Så här fördelades stödet från Vetenskapsrådet 2006
— Forskningsprojekt: 1,5 miljarder kronor
— Infrastruktur, som stora forskningsanläggningar och dyrbar utrustning: 0,5 miljarder kronor.
— Stipendier för postdoktorer (forskning efter doktorsexamen) utomlands, eller motsvarande anställningar i Sverige: 50 miljoner kronor
— Forskarassistenttjänster, för forskare som har disputerat de senaste fem åren: 240 miljoner kronor
— Forskaranställningar: 140 miljoner kronor
— Linnéstödet, ett långsiktigt stöd som ska betalas ut i tio år: 75 miljoner kronor hittills, vid mitten av 2006.
— Starka forskningsmiljöer: 44 miljoner kronor
— Övrigt: 140 miljoner kronor

VINNOVA: forskningen ska skapa ett mervärde

Vilken forskning får pengar av VINNOVA?
— Det är alltid forskning som kan skapa ett mervärde utanför forskningsmiljön. I de flesta fall är det forskning vid universitet eller högskolor som görs i samarbete med forskare i ett eller flera företag. Målet är att ta fram nya produkter, tjänster och processer och på så sätt skapa en bas för framtida företagande och tillväxt.
 
Hur bestämmer ni vilka som ska få stödet?
— Ett programråd med representanter från tre olika håll, vetenskapen, industrin och samhället bedömer de ansökningar som kommit in.

— Vad som bedöms är lite olika beroende på vilket slags stöd det gäller. Till exempel ska ett så kallat "VINN Excellence Center" ha både hög vetenskaplig kvalitet och kunna ge långsiktig industriell nytta.
Myndigheten går också ihop med andra finansiärer för att kunna göra större insatser inom områden som är viktiga för Sverige.

— Tillsammans med Vetenskapsrådet har vi nyligen gett stöd till fyra nya "Berzelii centra", forskningscentra som har excellent grundforskning, tydlig näringslivskoppling och goda möjligheter att på lite längre sikt ta fram nya produkter.

FAKTA:
Exempel på stöd från VINNOVA
— Ett långsiktigt stöd ges under tio år till så kallade "VINN Excellence Center", det vill säga  forsknings- och innovationsmiljöer som är knutna till ett universitet. Dessa finansieras av VINNOVA tillsammans med ett eller flera universitet och en grupp av företag. — Ett mindre och mer kortsiktigt stöd heter Forska&Väx och ges till små, nystartade företag som behöver stöd till ett speciellt projekt. Syftet är att stärka företagets konkurrenskraft genom att via forskningsprojektet förbättra existerande produkter eller tjänster eller skapa nya.