| Ja, ofta |
|
272 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ibland |
|
61 | |||
| Nej, inte alls |
|
24 | |||
| Vet inte |
|
25 |
Totalt antal röster: 382
Visa tidigare frågor
Regeringen visar vägen
Regeringen skriver att Sverige ska vara ett av världens mest forsknings- och utvecklingsintensiva länder, och en ledande forskningsnation med forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Utbildningsdepartementet är ansvarigt för forskningspolitiken. Propostitionen för åren 2009 - 2012 stod Lars Lejonborg för. Sedan den 17 juni 2009 är Tobias Krantz högskole- och forskningsminister med ansvar för forskningsfrågorna på utbildningsdepartementet.
Forskningspropositionen för 2008 till 2012
Regeringens proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation
Arbetet inför forskningspropositionerna
Inför en ny forskningsproposition får bland andra forskningsråden, universiteten och högskolorna komma in med sina forskningsstrategier. Den ansvarige ministern kan också ta hjälp av forskningsberedningen, ett rådgivande organ med representanter från universitet, högskolor och näringsliv. Vill du titta närmare på ett exempel på ett underlag inför senaste forskningspropositionen, så läs mer i Vetenskapsrådets rapport: En stark grundforskning i Sverige.
Tidigare forskningspropositioner
2004. Propositionen drar upp riktlinjerna för hur forskningspengarna ska delas ut. Den befintliga forskningsbudgeten får ett tillskott på 2,34 miljarder per år. De prioriterade forskningsområdena medicin, teknik och forskning för hållbar utveckling får till exempel varje år 960 miljoner extra. Så kallade starka forskningsmiljöer får 300 miljoner per år, pengar som är avsedda för större, tioåriga stöd. 150 miljoner kronor per år satsas på jobb för nydisputerade forskare vid universiteten. Ansvarig minister var då Leif Pagrotsky.
Lärosätena ska samverka med det omgivande samhället. Därför satsas också varje år 110 nya miljoner på forskning som görs av lärosätena i samarbete med företag.
Regeringens proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv
2000. En forskningsproposition med Thomas Östros som ansvarig. Den innehöll bland annat förslag till ökade resurser för de fyra forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, Formas och VINNOVA. Dessutom fanns förslaget att bilda forskarskolor som drivs av universitet och högskolor i samarbete. Det blev sexton nya forskarskolor inom olika områden. Till exempel finns en forskarskola i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet.1993. Tidigare forskningspropositioner har precis som den nuvarande lyft fram vikten av samverkan.
1996. Det gavs i forskningspropositionen, under forskningsministern Carl Tham, större anslag till de mindre och medelstora högskolorna. Den innehöll också den formulering som senare skrevs in i högskolelagen "Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet".
1993. Här fanns bland annat förslaget att bilda så kallade holdingbolag vid universiteten. Dessa bolag kan satsa pengar i nya företag som startats för att ta till vara intressanta forskningsresultat. Dessutom bildades forskningsstiftelser av löntagarfonderna (offentliga forskningsstiftelser) för att hjälpa forskarna att kommersialisera och nyttiggöra resultat. Forskningsminister var Per Unckel.
Indirekt styrning
Förutom genom forsknings- och budgetpropositioner styr regeringen forskningen indirekt genom olika myndigheter:
Genom regleringsbreven till myndigheterna:
I regleringsbreven står det bland annat vilka mål myndigheten ska uppnå med sin verksamhet, hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika verksamheter.
Genom förordningar till myndigheterna:
Förordningarna innehåller olika generella administrativa bestämmelser för hur myndigheterna ska utföra sitt arbete.
Genom att regeringen tillsätter styrelseledamöter i myndigheternas och stiftelsernas styrelser:
I forskningsrådens styrelser är det dock forskarsamhället som utser majoriteten av ledamöterna.
Två myndigheter har särskilda ansvarsområden som rör FoU:
Verket för innovationssystem, VINNOVA, och Vetenskapsrådet.
Verket för innovationssystem, VINNOVA, är den centrala myndigheten för stöd till innovationssystem. Uppgifterna från regeringen har av VINNOVA formulerats på följande sätt: "VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning". Denna uppgift innebär ytterst att VINNOVA ska skapa långsiktiga mervärden för Sverige, dvs hållbar tillväxt.
Vetenskapsrådet, har förutom forskningsfinansiering också ett ansvar för forskningspolitik och nationell forskningsinformation. Ansvaret för forskningspolitik innebär att Vetenskapsrådet ska analysera och utvärdera svensk forskning och forskningspolitik. Vetenskapsrådet är rådgivande åt regeringen i forskningspolitiska frågor. Arbetet innefattar utredningar och statistiska utvärderingar av forskning och forskningsfinansiering, samt vetenskapliga utvärderingar av olika forskningsområden. Det nationella ansvaret för övergripande information om forskning och forskningsresultat innebär att Vetenskapsrådet ska göra forskningen tillgänglig både för specialisterna och den breda allmänheten. Detta sker tillsammans med bland annat universitet och högskolor och andra forskningsfinansiärer.
Använd databasen Aktörer inom FoU 
om du vill veta mer om olika aktörer i det svenska FoU-systemet och deras roller.
| FAS | FORMAS | KK-STIFTELSEN | MISTRA | NATURVÅRDSVERKET | RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND | VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA | VÅRDALSTIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
