Pasteurs kvadrant
Den amerikanske forskaren Donald E Stokes har utarbetat en grafik som förklarar hur de olika varianterna av forskning hänger ihop. Stokes placerade in tre berömda vetenskapsmän i sin grafik: Bohr, Edison och Pasteur. Därför heter bilden "Pasteurs kvadrant".
Vetenskapsmännen i Pasteurs kvadrant
Niels Bohr (1885-1962)
Niels Bohr var fysiker och professor i Köpenhamn. 1922, vid 37 års ålder, fick han Nobelpriset i fysik för sina teorier om atomernas uppbyggnad. Bohr lyckades bland annat skapa en fungerande modell av en atom. Långt senare, under andra världskriget, kom han att delta i det forskningsprojekt som ledde fram till de första kärnvapnen, på de allierades sida.
Thomas Edison (1847-1931)
Thomas Edison var inte forskare, utan ingenjör och uppfinnare. Han arbetade på ett amerikanskt telegrafbolag, där han skulle förbättra överföringstekniken. Snart hade han tagit fram två helt nya metoder, och kunde bygga sig ett eget laboratorium där han framställde den första användbara glödlampan.
Louis Pasteur (1822-1895)
Pasteur var fransman och arbetade som kemist och mikrobiolog. Han forskade kring mikroorganismer och deras effekter som till exempel jäsning och förruttnelse. Låter det obehagligt? Pasteurs resultat blev i alla fall enormt användbara och av stor betydelse för mänskligheten. Bland annat tog han fram ett vaccin mot rabies och uppfann pastöriseringen, en metod som fortfarande används på många livsmedel som till exempel vanlig mjölk, för att slå ut farliga bakterier.
Olika begrepp
Det finns en rad begrepp som alla beskriver forskning. Vilka begrepp vi använder har att göra med vad vi vill beskriva - olika sorters forskning eller olika skäl till att forskningen bedrivs.
All forskning ger oss kunskap men en springande fråga är om forskningen också ska ge en grundläggande, teoretisk, förståelse av något, eller inte. Om syftet är att nå en sådan grundläggande förståelse, t ex om hur en atom är uppbyggd, handlar det om grundforskning (basic research), annars pratar vi om tillämpad forskning (applied research).
En annan viktig fråga är hur stor direkt nytta vi förväntar oss av forskningsresultatet. Om vi inte förväntar oss en omedelbar nytta av resultatet, använder vi begrepp som ren grundforskning (pure basic research), även kallad nyfikenhetsbaserad/nyfikenhetsstyrd forskning. Om forskningen har ett tydligt mål redan från början och vi förväntar oss en direkt nytta, använder vi istället begreppet behovsmotiverad grundforskning (use inspired basic research), även kallad användarstyrd forskning. Höga förväntningar på direkt nytta av forskningsresultatet har också den tillämpade forskningen.
Forskning kan vara renodlad grund- eller tillämpad forskning, men det kan också finnas blandade varianter.
