Flest män som letar ufon
- Artikel från Uppsala universitet
- Ämne: Samhälle & kultur
Att tro på paranormala fenomen, som spöken, är överlag vanligt i Sverige. Men bland så kallade ufologer dominerar männen. Det framgår av en ny avhandling.
Att tro på paranormala fenomen, som spöken, är överlag vanligt i Sverige. Men bland så kallade ufologer dominerar männen. Det framgår av en ny avhandling.
Genetiska analyser ger en ny bild av de sista jägare-samlarbefolkningarna i Västeuropa. Olika släkter levde tillsammans – något som kan ha varit en medveten strategi för att undvika inavel.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker, visar en ny studie. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död”. I övriga böcker kan det stå att någon har ”somnat in”, till exempel. Det kan vara problematiskt, menar studiens författare.
Personer som haft munsårsvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens. Det visar en ny studie som bekräftar forskning att herpesvirus kan vara en riskfaktor.
Ökad tillgång på vatten i områden med extrem torka söder om Sahara kan på kort sikt hjälpa nomadiserade boskapsskötare. Men på lång sikt kan det leda till större problem.
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
Ett blodprov kan ge svar på om en person löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt inom ett halvår. Forskare har även tagit fram ett webbverktyg som ska öka motivationen att förebygga infarkter.
Gymnasieelever sökte mer sällan hjälp för psykisk ohälsa när de studerade hemma under pandemin, enligt en ny studie.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi.
Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.
Partnern är en nyckelperson vad gäller att öka chanserna till en fungerande amning. Men partners behöver också mer stöd från vården, visar en ny studie.
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
Släktbanden mellan olika lärkor i Afrika har tidigare inte varit helt tydligt. Men nu har forskare undersökt arternas bakgrund och justerat grenarna i släktträdet.
Många Nobelpristagare ges ut av mindre förlag. De små förlagen har även fått betydelse för att kvinnliga författares böcker ska översättas och nå en svensk publik, visar en avhandling.
Om spädbarn mest fäster blicken på ansikten eller om de mest tittar på icke-sociala saker, som bilar eller mobiltelefoner, styrs till stor del av generna. Det framgår av en studie där forskare undersökte ”tittvanor” hos fem månader gamla bebisar.
Forskare har tagit fram ett nytt instrument som kan mäta 21 biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom i ett enkelt blodprov. Målet är att verktyget ska leda till bättre prognoser av hjärt-kärlkomplikationer och mer individanpassad behandling.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie visar forskare, med nya beräkningsmetoder, på samband mellan stråldoser och vissa typer av cancer.
Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.
På dinosauriernas tid fanns ett havslevande kräldjur med en rejäl käke och en torpedliknande kropp. Fossil från reptilen visar sig vara den äldsta stora pliosauriern som hittats. Fyndet bidrar till ökad förståelse av svanödlornas utveckling.
En del kvinnor som använder p-piller löper en större risk att drabbas av blodpropp. En studie visar att risken påverkas av gener.
Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir vanligare. Och framträdande politiker som är kvinnor trakasseras och tystas i högre utsträckning än manliga kollegor. Denna klyfta får följder för demokratin, enligt en ny avhandling.