Tema

Utvärderingar har inte förbättrat landsbygden inom EU

För att förbättra landsbygdens konkurrenskraft, miljö och livskvalitet i Europa införde EU landsbygdsprogram år 2000. Dessa har utvärderats regelbundet, men på grund av bristfälliga dataunderlag har utvärderingarna inte haft någon nämnvärd effekt. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre.

Samhälle & kultur
Läs mer

Folket gillar blandskog mot klimatrisker

Hellre varierad skog och aktivt skogsbruk än bekämpningsmedel. Det är allmänhetens inställning till skogsskötsel när klimatförändringarna orsakar stormskador och insektsangrepp, enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Folkets syn påverkar skogspolitiken.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Pellets från energiskog gör mest klimatnytta

Biobränslen betraktas ofta som koldioxidneutrala i klimatberäkningar, men klimatnyttan med olika typer av biobränslen kan variera betydligt, visar forskning från SLU. Pellets från energiskog på svensk åkermark har en kylande effekt på klimatet, men pellets från avverkningsrester har motsatt effekt. Samtidigt är båda dessa bränslen betydligt bättre för klimatet än fossilt kol.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Skarvar påverkar både fisk och fiske

De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, till exempel där laxsmolt släpps ut, skulle fiskpopulationerna kunna skyddas och problemen för fisket minskas, visar forskning från SLU.

MiljöSamhälle & kultur
Läs mer

Låt lokala intressen prata ihop sig om skogens framtid

När skogslandskapets intressenter, till exempel skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att diskussionerna kring landskapets användning är viktiga för att öka förståelsen för varandras perspektiv, speciellt på den lokala nivån.

MiljöSamhälle & kultur
Läs mer

Hoppstjärtarnas mångfald har sin förklaring

I alla typer av marker finns oftast stora mängder hoppstjärtar av en mängd arter, och dessa har en viktig roll i näringsomsättningen. Ekologer har länge frågat sig varför markdjurssamhällen ofta är så oväntat artrika. Forskare från SLU ger den troliga förklaringen – i jord som ser homogen ut finns en rad småskaliga skillnader som erbjuder djuren en mängd olika ekologiska nischer.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Skogens förmåga att dämpa klimatförändringen ifrågasätts

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU. När han mätte flöden av koldioxid i olika typer av skogsbestånd fick han resultat som går på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar.

Miljö
Läs mer

Dålig kylda sallader blir snabbt smitthärdar

Nästan var tionde matsallad kan innehålla smittämnen som kan orsaka sjukdom, enligt veterinär Karin Söderqvist vid SLU. Hon har i sin doktorsavhandling också funnit att smittämnen i matsallader, förvarade vid 15 istället för rekommenderade 8 grader C, nådde mycket höga halter under hållbarhetstiden.

Hälsa & medicinMiljö
Läs mer

Björn stör vargens jakt på älg

Det tar längre tid för vargar att döda en älg i områden där det också finns björn. Björnen snor ofta bytet, men om vargens jakt hindras av björnen, eller om det helt enkelt finns färre bytesdjur i konkurrensen, återstår för forskarna att se.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Aptitreglerande hormon styr flyttfåglars mellanlandningar

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp är självklart: att vila och tanka energi. Hittills har det dock varit okänt vilka fysiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare att den vidare flyttningen påverkas av ett aptitreglerande hormon.

Miljö
Läs mer

Svår vetesjukdom sprider sig Europa

En ny, mycket allvarlig vetesjukdom sprider sig i Europa, rapporterar tidningen Nature.
– Den för plantan dödliga vetesjukdomen är en ny ras av svartrost som man upptäckt i USA, som påvisades på Sicilien sommaren 2016 och som förväntas sprida sig i Europa under den kommande säsongen, säger SLU-forskaren Mahbubjon Rahmatov.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Välj rätt väg i skogsbruket

Genom att även ta hänsyn till backar, kurvor och korsningar blir det nu lättare att välja väg för skogsbrukets virkestransporter. I sin doktorsavhandling vid SLU har Gunnar Svenson vidareutvecklat systemet Krönt vägval, som används för att hitta den bästa vägen och mäta avståndet från skog till industri.

MiljöNatur & teknik
Läs mer

Svårt utveckla gentest för eksem hos häst

Sommareksem är den vanligaste allergiska hudsjukdomen hos häst. Orsaken är överkänslighet mot insektsbett från främst svidknott. Men att utveckla ett effektivt genetiskt test för sommareksem verkar inte lätt. Det visar forskning som Merina Shrestha presenterar i sin avhandling vid SLU och Wageningen University.

Natur & teknik
Läs mer

Torrfoder kan öka risken för diabetes hos katter

Övervikt är den största enskilda riskfaktorn för diabetes hos katter, men en ny SLU-studie visar att det finns flera andra livsstilsanknutna riskfaktorer. För normalviktiga katter tycks risken att drabbas av diabetes vara större om de äter mer torrfoder än blötmat. Studien visar också att utekatter löper mindre risk än innekatter att drabbas av sjukdomen.

Hälsa & medicinSamhälle & kultur
Läs mer

Vi finns där du är @forskningsnyhet