Mässlingsutbrott aktualiserar behovet av vaccination
2011-06-16 Apropå – Artikel från forskning.se
Under våren har flera europeiska mässlingsutbrott spridit sig till Norden, med över fyrtio fall i Danmark. I Sverige har sjutton personer insjuknat, varav flesta har smittats utomlands.
Mässlingsvirus. (Foto: Cynthia S. Goldsmith)
Flera europeiska länder har sedan förra året rapporterat om mässlingsutbrott. Frankrike är värst drabbat med över niotusen fall sedan det senaste utbrottet började i oktober förra året. Annika Linde är chefsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet och f.d. professor i virologi.
Vad är mässling?
— Mässling är en virusinfektion som är mycket smittsam och en av våra allvarligaste klassiska barnsjukdomar. Nästan ingen som smittas får en lindrig infektion. Sjukdomen ger feber, rödflammiga utslag över hela kroppen, ögoninflammation och infekterade luftrör. Dödligheten i moderna samhällen är mellan en på tusen och en på femtusen. I utvecklingsländer däremot kan dödligheten uppgå till 25 procent. Mässlingsinfektionen försvagar immunförsvaret och följdsjukdomar som blindtarmsinflammation, lunginflammation och aktivering av vilande tuberkulos kan uppkomma.
Hur känner man igen mässling?
— Förutom feber, hosta, ögoninflammation och utslag på kroppen får man vita fläckar på kindslemhinnan, vilket är ett säkert tecken på sjukdomen. Eftersom mässling är ovanligt nu förväxlas den ofta med en svår allergisk reaktion, men man blir sällan sjuk med så hög feber av allergi.
Riskerar mässling att sprida sig från Danmark till Sverige?
— Ja, men vi bör inte få något omfattande utbrott. I Sverige är mässlingen eliminerad. Vi kan få enstaka importfall, och de kan i sin tur smitta enstaka personer, men vi brukar inte få någon stor inhemsk spridning. När 90 — 95 procent av befolkningen är immuna så har sjukdomen så liten möjlighet att smitta vidare att man inte får stora utbrott. Vi räknar med att 97 procent av svenskarna är immuna på grund av vaccination eller att man har haft mässling som barn. I Danmark är under 90 procent immuna.
Vad får det för konsekvenser om vi får fler mässlingsfall i Sverige?
— Risken finns att viruset smittar dem som är ovaccinerade, att det till exempel kommer in i antroposofiska grupper där man inte vaccinerar sina barn. De som är vaccinerade två gånger mot mässling har minimal risk att smittas. Av de fall av mässling vi har sett i år var alla ovaccinerade eller hade endast fått en spruta. 1982 började alla barn vaccineras mot mässlingen. Samtidigt infördes vaccination i årskurs sex, så de som är födda före 1980 har bara vaccinerats en gång eller inte alls. När vaccinationen infördes minskade virusspridningen i landet. Tidigare blev alla infekterade, men under 70-talet var det en del ovaccinerade som heller inte blev smittade. Personer i medelåldern (runt fyrtio) har, förutom de småbarn som inte vaccinerats, störst risk att inte ha skydd och därmed att få mässling.
Finns det risk för att viruset förändras och immuniteten försvinner, som vid säsongsinfluensa?
— Mässlingsvirusets gener har visat sig mutera lika ofta som influensavirusets. De är båda RNA-virus men mutationerna i generna får inte genomslag på mässlingsvirusets äggviteämnen. Tillräcklig forskning har inte gjorts på varför mässlingsvirus inte förändras men den rådande hypotesen är att förändringar inte är förenliga med vissa virus förmåga att överleva. Därför, eller på grund av någon okänd mekanism, förändras inte mässlingsviruset och vi fortsätter vara immuna om vi en gång blivit vaccinerade eller har haft sjukdomen.
Varför väcker mässlingsutbrotten sådan uppmärksamhet?
— När det kommer mässlingsutbrott är det viktigt att få att folk fundera över sitt mässlingsskydd. Så länge en del av befolkningen inte är vaccinerad handlar det om att skydda individer mot svår sjukdom. Är man född före 1970 och är osäker på om man är vaccinerad bör man bli det om man ska åka utomlands. Dessutom innebär varje mässlingsfall en enorm arbetsinsats för våra smittskyddsläkare. Det är enligt lagen en smittskyddspliktig sjukdom och vi måste spåra varje människa som kommit i kontakt med ett mässlingsfall, försäkra oss om att personen är skyddad efter genomgången sjukdom eller vaccination och ge de oskyddade vaccin eller immungloblin.
Vad är mässling?
— Mässling är en virusinfektion som är mycket smittsam och en av våra allvarligaste klassiska barnsjukdomar. Nästan ingen som smittas får en lindrig infektion. Sjukdomen ger feber, rödflammiga utslag över hela kroppen, ögoninflammation och infekterade luftrör. Dödligheten i moderna samhällen är mellan en på tusen och en på femtusen. I utvecklingsländer däremot kan dödligheten uppgå till 25 procent. Mässlingsinfektionen försvagar immunförsvaret och följdsjukdomar som blindtarmsinflammation, lunginflammation och aktivering av vilande tuberkulos kan uppkomma.
Hur känner man igen mässling?
— Förutom feber, hosta, ögoninflammation och utslag på kroppen får man vita fläckar på kindslemhinnan, vilket är ett säkert tecken på sjukdomen. Eftersom mässling är ovanligt nu förväxlas den ofta med en svår allergisk reaktion, men man blir sällan sjuk med så hög feber av allergi.
Riskerar mässling att sprida sig från Danmark till Sverige?
— Ja, men vi bör inte få något omfattande utbrott. I Sverige är mässlingen eliminerad. Vi kan få enstaka importfall, och de kan i sin tur smitta enstaka personer, men vi brukar inte få någon stor inhemsk spridning. När 90 — 95 procent av befolkningen är immuna så har sjukdomen så liten möjlighet att smitta vidare att man inte får stora utbrott. Vi räknar med att 97 procent av svenskarna är immuna på grund av vaccination eller att man har haft mässling som barn. I Danmark är under 90 procent immuna.
Vad får det för konsekvenser om vi får fler mässlingsfall i Sverige?
— Risken finns att viruset smittar dem som är ovaccinerade, att det till exempel kommer in i antroposofiska grupper där man inte vaccinerar sina barn. De som är vaccinerade två gånger mot mässling har minimal risk att smittas. Av de fall av mässling vi har sett i år var alla ovaccinerade eller hade endast fått en spruta. 1982 började alla barn vaccineras mot mässlingen. Samtidigt infördes vaccination i årskurs sex, så de som är födda före 1980 har bara vaccinerats en gång eller inte alls. När vaccinationen infördes minskade virusspridningen i landet. Tidigare blev alla infekterade, men under 70-talet var det en del ovaccinerade som heller inte blev smittade. Personer i medelåldern (runt fyrtio) har, förutom de småbarn som inte vaccinerats, störst risk att inte ha skydd och därmed att få mässling.
Finns det risk för att viruset förändras och immuniteten försvinner, som vid säsongsinfluensa?
— Mässlingsvirusets gener har visat sig mutera lika ofta som influensavirusets. De är båda RNA-virus men mutationerna i generna får inte genomslag på mässlingsvirusets äggviteämnen. Tillräcklig forskning har inte gjorts på varför mässlingsvirus inte förändras men den rådande hypotesen är att förändringar inte är förenliga med vissa virus förmåga att överleva. Därför, eller på grund av någon okänd mekanism, förändras inte mässlingsviruset och vi fortsätter vara immuna om vi en gång blivit vaccinerade eller har haft sjukdomen.
Varför väcker mässlingsutbrotten sådan uppmärksamhet?
— När det kommer mässlingsutbrott är det viktigt att få att folk fundera över sitt mässlingsskydd. Så länge en del av befolkningen inte är vaccinerad handlar det om att skydda individer mot svår sjukdom. Är man född före 1970 och är osäker på om man är vaccinerad bör man bli det om man ska åka utomlands. Dessutom innebär varje mässlingsfall en enorm arbetsinsats för våra smittskyddsläkare. Det är enligt lagen en smittskyddspliktig sjukdom och vi måste spåra varje människa som kommit i kontakt med ett mässlingsfall, försäkra oss om att personen är skyddad efter genomgången sjukdom eller vaccination och ge de oskyddade vaccin eller immungloblin.
Text: Anna Sandström, forskning.se
Forskarporträtt
-
Hon ska försköna din värld23 aprforskning.se -
Mot terapier med embryonala stamceller4 aprforskning.se
-
-
Arbetslöshet ledde till en grön karriär3 aprLunds tekniska högskola -
Vågad forskning23 marLunds tekniska högskola
-
-
Livet hänger på näsan20 marLinköpings universitet -
Hennes hjärtforskning ger eko i världen8 febforskning.se
-
Arkiv
Nyheter
-
Full kontroll på plasttransistorn
16 majLinköpings universitet
-
Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
16 majUmeå universitet
-
Modell ska hjälpa till att utveckla ny teknik för säkrare transportsystem
16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
-
Nya tolkningar av gammal persisk religion
16 majSödertörns högskola
-
Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
16 majUppsala universitet
-
Full kontroll på plasttransistorn
-
Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
16 majChalmers tekniska högskola
-
”Långbänk i Bryssel skapar forskarflykt från EU”
16 majSLU
-
Att vara rik på erfarenheter ökar tilliten
16 majStockholms universitet
-
Klart vilka projekt som inleder storsatsningen på väg- och järnvägsforskning
16 majVTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut
-
Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
16 majÖrebro universitet
-
Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
-
Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
16 majUmeå universitet
-
Ett extra år i skolan förlängde livet
16 majStockholms universitet
-
Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång
15 majUppsala universitet
-
Vårdares makt och patienters vanmakt
15 majUmeå universitet
-
Forskare: Svenskarna måste lära sig att borsta tänderna
15 majGöteborgs universitet
-
Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
Sortera efter ämne
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.
Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETEN
| FAS | FORMAS MISTRA | NATURVÅRDSVERKET RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
| FAS | FORMAS MISTRA | NATURVÅRDSVERKET RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND VETENSKAPSRÅDET | VINNOVA VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSENI SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 | Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se
Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.