Natur & teknik

Ett av de mest hatade småkrypen är fästingen och många undrar vad den gör för nytta. Docenten och fästingexperten Lars Lundqvist förklarar vad fästingens roll är och hur dess liv ser ut.

Få trodde på videon som spreds på internet tidigare i år, där den ukrainske presidenten verkade uppmana sina landsmän att ge upp. Det är svårt att avslöja en deepfake med blotta ögat, men här var budskapet alltför orimligt, menar forskare.

Klimatomställning kräver elektrifiering. Och elektrifiering metaller till batterier, solceller och vindkraftverk. Men vill vi ha fler gruvor?

När Putin hotar med kärnvapen lystrar världen. Och det har spekulerats i att Ryssland skulle kunna avfyra en mindre missil bara för att "skrämmas". Men är det möjligt utan att starta ett fullskaligt kärnvapenkrig?

Just nu pågår vinter-OS i Peking och i mars går Vasaloppet av stapeln. Idrottsforskaren Marko Laaksonen vet hur man kommer i toppform till en tävling.

Bitcoin löste problemet att skicka pengar via nätet utan att blanda in banken. Men den ökande elanvändningen gör att kryptovalutan nu pekas ut som ett hot mot miljön.

Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svampar till kemisk krigsföring.

Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.

Tusentals vilda växter går att äta. Men några få odlade grödor står för nästan allt vi äter. Vad händer om klimatet slår ut bara en? Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar forskning.

730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu visar forskare hur allt bajs och kiss kan bli en resurs i cirkulära system.

Om 20 år ska all el i Sverige komma från förnybara källor som vind, sol och vatten. Men vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?

Har kärnkraften en framtid i Sverige? Ja, det är många som tror det. Men då kan det handla om en ny typ av reaktorer. Istället för stora höghusliknande byggen längs kusterna kan vi få många små reaktorer – kylda av hett bly.

På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst! Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.

Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.