Artikel från Umeå universitet

Enterisk feber eller tyfoidfeber som är vanligt i Asien och Afrika sprids bara från människa till människa. Detta skapar möjligheter för att eliminera sjukdomen – kampen kompliceras dock av att människor kan bära sjukdomen utan symptom. Umeå-forskaren Elin Näsström är bättre diagnosmetoder på spåren.

Genom att mäta små molekyler i blodprover har Elin Näsström hittat specifika mönster för infektionssjukdomen enterisk feber. Den här typen av metabolitmönster har potential att användas vid diagnos av sjukdomen.

Enterisk feber (eller tyfoidfeber) är en vanlig infektionssjukdom i många delar av Asien och Afrika och orsakas av en typ av salmonellabakterier. Till skillnad från många andra infektionssjukdomar, som malaria och fågelinfluensa, kan enterisk feber endast överföras mellan människor, vilket i sig skapar möjligheter för att eliminera sjukdomen. En faktor som dock komplicerar spridningen är förekomsten av kroniska bärare, det vill säga människor som kan sprida bakterierna utan att själva ha några symptom.

Begränsade diagnosmetoder
Dagens diagnosmetoder har många begränsningar och därför behövs förbättrade diagnosmetoder för att kunna ge en snabbare och mer specifik behandling av patienter med akut enterisk feber, men även för att kunna detektera kroniska bärare för att på så sätt minska spridningen av sjukdomen.

Genom att använda metabolomik i kombination med avancerade kemometriska dataanalysmetoder har Elin Näsström undersökt möjligheten att använda en panel av små molekyler, metaboliter, för att diagnosticera enterisk feber i olika sjukdomsstadier. Tanken är att en kombination av metaboliter har en starkare diagnostisk potential jämfört med enskilda metaboliter.

Metabolomik är studien av små kemiska molekyler i biologiska prover (till exempel blod, urin eller vävnad). Specifikt undersöks ofta förändringar av metabolitnivåer under någon form av störning, såsom en sjukdom. En sjukdom kan tänkas ge upphov till ett specifikt metabolitmönster.

Hittat metabolitmönster för enterisk feber
Elin Näsström har hittat metabolitmönster som kan skilja mellan prover från patienter med akut enterisk feber och olika typer av kontrollgrupper, inklusive en grupp med malariainfektion.

– För att hitta metabolitmönster som är specifika för enterisk feber är det viktigt att inkludera prover från patienter med liknande sjukdomar i studierna. Vi har också hittat skillnader i metabolitmönster mellan enterisk feber orsakat av två närbesläktade salmonellabakterier, säger Elin Näsström.

Elin Näsström har även visat på skillnader i metabolitmönster mellan kroniska bärare av Salmonellabakterier och icke-bärare. Vid en jämförelse av metabolitmönster relaterade till akut enterisk feber och kroniskt bärarskap hittades fler skillnader än likheter.

– Fem metaboliter var speciellt intressanta då de hade en förhöjd nivå hos de kroniska bärarna jämfört mot icke-bärarna samtidigt som de inte var påverkade under akut infektion, säger Elin Näsström.

Sammantaget kan resultaten i Elin Näsströms avhandling ses som ett steg på vägen mot förbättrade diagnosmetoder för enterisk feber. På sikt kan den här typen av studier också leda till en ökad förståelse kring mekanismerna bakom enterisk feber.

Avhandlingen: Diagnosis of acute and chronic enteric fever using metabolomics

Elin Näsström har en kandidat- och magisterexamen i kemi från Umeå universitet och är född och uppvuxen i Strömsund.

Om disputationen: Fredagen den 27 oktober försvarar Elin Näsström, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Diagnosis of acute and chronic enteric fever using metabolomics. Svensk titel: Diagnos av akut och kronisk enterisk feber med hjälp av metabolomik.

Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB.E3.03 (Stora hörsalen, Carl Kempe-salen), KBC-huset.

Fakultetsopponent är docent Peter Spégel, Centrum för analys och syntes, Kemiska institutionen, Lunds universitet.

Kontakta: Elin Näsström, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Telefon: 070-583 93 38 E-post: elin.nasstrom@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera