Tema

Klimatpolitik slår fel – flyttar ansvaret till fattiga kvinnor

Ett uttalat mål i den klimatpolitik som ska motverka avskogning i tropikerna (REDD+) är att den också ska minska fattigdomen och stärka kvinnornas ställning, men så fungerar den inte alltid i praktiken. Det visar Lisa Westholm i en avhandling från SLU.

– Genom att klimatpolitiken tar sin utgångspunkt i ojämlika könsroller riskerar den att förstärka dem, snarare än motverka ojämlikhet, vilket är ett uttalat mål för politiken, säger Lisa Westholm.

Lisa Westholm har i sin doktorsavhandling undersökt den internationella politiken för att minska utsläppen av kol från tropisk avskogning (REDD+), ur ett genusperspektiv. I organisationer såsom FN och Världsbanken finns en uttalad målsättning att denna klimatpolitik också ska minska fattigdomen och stärka kvinnornas ställning.

Westholm undersöker den här politiken på flera nivåer. Den första är en analys av föreställningar om kvinnor och genus i det internationella klimatarbetet. På nästa nivå analyseras hur den här politiken omvandlas till nationell politik i ett enskilt land, Burkina Faso. Slutligen rymmer avhandlingen också en studie i några byar i Burkina Faso där den internationella klimatpolitiken faktiskt ska genomföras.

Ökade priser gynnar fel aktörer
Studien visar att försöken att inkludera kvinnor i arbetet för att skydda skogen baseras på förenklade uppfattningar om könsroller och vad kvinnor och män gör, utan att ta hänsyn till lokala förhållanden. Som en del i REDD+ satsar man ofta på att främja handel med andra skogsprodukter än timmer, till exempel frukter och nötter. Att öka dessa produkters ekonomiska värde förväntas skapa incitament för att skydda skogen.

Sådana insatser antas särskilt främja kvinnor, eftersom bilden är att sådana produkter ofta samlas av just kvinnor. Förhoppningen är att kvinnors arbete med att förädla och sälja frukter och andra produkter från skogen ska leda till att deras ställning stärks i och med att deras inkomster ökar. Men Westholm visar i sin fallstudie från Burkina Faso att ökade inkomster inte är tillräckligt för att förbättra kvinnors situation.

Dessutom finns en risk att aktörer med mer makt tar över delar av värdekedjan och vinsterna om värdet ökar. Därför kan sådana antaganden tvärtom leda till att en större del av arbetsbördan för att bevara skogen och bidra till globala miljöpolitiska mål läggs på fattiga kvinnor, utan att deras vardagliga situation förbättras.

Cementerar ojämlika relationer
Hänsynen till genusaspekter i klimatpolitiken motiveras ofta med att det gör insatserna mer effektiva. Men den internationella klimatpolitiken behöver ge mer utrymme för lokala variationer i hur tillgång till, och förvaltning av, naturresurser organiseras. Annars finns risken att tillgången till vissa resurser från skogen ytterligare begränsas för redan utsatta grupper.

Hänsynen till genusfrågor kommer ofta på ett sent stadium, och anses vara ett problem som enbart rör fattiga kvinnor, och inte en angelägenhet som även berör dem som utformar klimatpolitiken. Klimatinsatserna riskerar därmed att cementera ojämlika

Ek mag Lisa Westholm, institutionen för stad och land, försvarade sin doktorsavhandling Conserving carbon and gender relations? Gender perspectives on REDD+ and global climate policy den 15 september vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Maureen Reed, University of Saskatchewan, Kanada.

Kontakt:  Lisa Westholm, Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. 0730-41 56 57, lisa.westholm@slu.se

Två kvinnor i Burkina Faso som hjälper varandra att klättra upp i ett néré-träd (Parkia biglobosa) för att plocka frukt. Foto: Lisa Westholm

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Klimatpolitik slår fel – flyttar ansvaret till fattiga kvinnor

 lästid ~ 2 min