Tema

Nu vet forskarna vad trollsländan äter

Trollsländor har samma diet som vissa fåglar och fladdermöss, har forskare för första gången kunnat konstatera genom att analysera sländans avföring.

Som de första i världen har forskare vid Åbo universitet, Helsingfors universitet och Sveriges lantbruksuniversitet kartlagt vilka bytesarter vuxna trollsländor fångar. Med hjälp av moderna laboratoriemetoder har de analyserat bytets DNA i trollsländornas minimala avföring. Forskarna såg då att trollsländorna har tiotals olika insektsgrupper på menyn. Resultaten belyser med en hittills ouppnådd precision trollsländornas ställning i naturens näringsväv.

Fångar andra insekter
Trollsländorna är talrika och ganska stora insekter. Som fullvuxna behärskar de luftrummet som toppredatorer bland de ryggradslösa djuren. Trots det har man inte tidigare i detalj kunnat utreda deras diet, eftersom det är svårt att se när de fångar ett byte. Nu har en nordisk forskargrupp, som den första i världen, i detalj lyckats kartlägga bytena för tre olika trollsländearter: Pudrad smaragdflickslända (Lestes sponsa), sjöflickslända (Enallagma cyathigerum) och svart ängstrollslända (Sympetrum danae).

De tre trollsländornas meny illustrerad som en näringsväv. Här representeras trollsländorna av de tre klossarna upptill i figuren, medan de bytesdjur som påträffats visas av klossar nedtill i figuren. Ett streck mellan rov- och bytesart anger att just denna trollslända gett sig på just detta bytesdjur, vilket avslöjats med hjälp av DNA-spår i avföringen. Hur ofta detta skett anges av bredden på strecket.

Gruppen har utgått från trollsländornas avföring för att kunna utvinna och identifiera bitar av bytets DNA. Det visade sig att trollsländorna fångar många olika insektsarter. En stor del av dieten var tvåvingar såsom harkrankar och spyflugor, men de hade också skalbaggar, steklar med mera bland sina favoritbyten. Andra intressanta resultat är att de tre trollsländearterna i praktiken äter samma arter – och att de har samma diet som vissa fåglar och fladdermöss.

Forskarna i gruppen kommer från enheten för biodiversitet vid Åbo universitet, från institutionen för lantbruksvetenskaper vid Helsingfors universitet och från Sveriges lantbruksuniversitet.

Påverkar beståndet
– Undersökningen är ytterst viktig, eftersom trollsländorna världen över befinner sig på toppen i insekternas näringsvävar och reglerar många andra insektsarters förekomst. Därför är det viktigt att veta exakt vilka arter de äter. När vi vet det kan vi beräkna till exempel hur trollsländorna påverkar beståndet av sådana insekter som är skadliga för människan. Trots det har kunskaperna om vuxna trollsländors bytesarter hittills baserat sig på enskilda observationer av deras jakt. Nu har vi äntligen en metod som lämpar sig för att utreda menyn hos trollsländor i allmänhet, berättar forskningprojektets ledare Kari Kaunisto, forskare vid enheten för biodiversitet vid Åbo universitet.

I undersökningen testades också hur olika DNA-metoder lämpar sig för att utreda trollsländornas bytesfauna. Det kan framtida undersökningar dra nytta av.

– När Kari lade fram sin idé blev jag entusiastisk. Jag blev förvånad över att det här inte gjorts tidigare och tog mig genast an utmaningen. Ofta ger tidigare undersökningar en utgångspunkt för laboratorieundersökningar, men i det här fallet måste allt göras från början. När ett nytt projekt inleds är det bra att testa olika metoder, och vi ville lägga en stadig grund för fortsatt forskning, beskriver forskare Eero Vesterinen arbetet.

Från SLU deltog Tomas Roslin, professor i insektsekologi.

Intressanta för forskare
– Trollsländorna är stora insekter. Därför har de länge intresserat både forskare och naturvänner. Det finns ganska få arter av dem, och det är lättare att artbestämma dem än många andra insekter. I biologisk forskning är trollsländorna utomordentliga modellarter också därför att de berättar om naturens tillstånd både i vattnet och på land. Trollsländorna tillbringar sin ungdom i vattnet, och efter det behärskar de luftrummet som toppredatorer bland de ryggradslösa djuren. De här nya rönen belyser på ett utmärkt sätt deras roll i luftrummets näringsvävar.

Undersökningen har nyligen publicerats i den internationella, vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution: https://doi.org/10.1002/ece3.3404

Kontakt: Tomas Roslin, professor Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tel 018-67 23 83. Mejl tomas.roslin@slu.se
http://www.slu.se/cv/tomas-roslin/

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nu vet forskarna vad trollsländan äter

 lästid ~ 3 min