Tema

23 snöleoparder har visat hur de lever

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Snöleoparden kallas bergets vålnader av lokalbefolkning. Få har sett den, men SLU-forskaren Örjan Johansson har följt 23 av de hotade kattdjuren sedan 2008.
– För att skydda arten måste vi hjälpa lokalbefolkningen att samexistera med snöleoparderna utanför naturreservaten, är en slutsatserna efter nio års fältstudier i de mongoliska Tostbergen.

Snöleoparden lever i de höga bergsmassiven i Centralasien, från Himalaya i söder till Altaibergen i norr. Tack vare det utmärkta kamouflaget och skygga beteendet är det ytterst sällan någon ser dem. När människor upptäcker snöleoparder sker det nästan alltid i samband med att de attackerar tamboskap, innan de försvinner in i bergen igen. I många länder kallas de för bergens vålnader av lokalbefolkningen.

Snöleoparderna fick GPS-halsband
Trots årtionden av forskning var kunskaperna om artens ekologi mycket begränsade när organisationen Snow Leopard Trust 2008 ansåg att teknikutvecklingen möjliggjorde en heltäckande studie för att äntligen hitta svaren på vad en snöleopard egentligen är. Örjan Johansson knöts tidigt till det nya projektet för att sköta fältverksamheten, och så småningom anställdes han som doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Sedan studien startade i augusti 2008 har han fångat 23 olika snöleoparder, vid 50 olika tillfällen, och försett djuren med GPS-halsband.

Örjan Johansson och Gustaf Samelius undersöker en sövd snöleopard. I protokollet för de in uppgifter om kroppsmått, kroppstemperatur, andning och puls, halsbandets ID, vilka prover som tagits (blod, hår, osv.) och klockslag. Foto: Lkhagvasumberel Tomorsukh

– Det kanske inte låter så mycket med 23 individer, men ingen annan studie har kunnat följa så många snöleoparders levnadsvanor, säger Örjan Johansson.

Tusen dygn i Tostbergen
Efter sammanlagt drygt tusen dygns fältarbete i Tostbergen i södra Mongoliet är det nu dags för Örjan Johansson att redovisa sina upptäckter i en doktorsavhandling. Avhandlingen presenterar ny information om stora delar av snöleopardens ekologi.

Studierna visar att snöleoparden dödar betydligt fler byten än man tidigare trodde. Det handlade oftare om vilda bytesdjur än om tamboskap, trots att det fanns minst tio gånger fler tamdjur i området.

Örjan Johansson och hans kollegor har också kunnat visa att både hannar och honor hävdar revir och att varje snöleopard rör sig över mycket större områden än man tidigare trodde – upp till 44 gånger större än tidigare skattningar.

Under fältarbetet bodde Örjan Johansson i en jurta, ett traditionellt mongoliskt tält. Oftast bodde det inte mer än två människor i taget i lägret, och ibland var han helt ensam, som mest 45 dygn i sträck. Fyrhjulingar och motorcyklar är bra till olika saker. Foto: Gary Koehler

Naturreservaten är för små
– Det här innebär att de naturreservat som finns i snöleopardens utbredningsområde är alltför små för att arten ska kunna överleva i enbart dem, säger Örjan Johansson. För att skydda arten måste vi därför hjälpa lokalbefolkningen, så att de kan samexistera med snöleoparderna utanför naturreservaten.

Snöleoparderna var aktiva främst i gryning och skymning och delvis även nattetid. Aktivitetstoppen ändrades över året, under den varma årstiden inföll den i gryningen och under den kalla årstiden inföll den under skymningen. Aktivitetsmönstret verkar styras främst av behovet av skydd, sikt och temperaturreglering.

Starkt hotad

Den 14 september ändrade Internationella naturvårdsunionen (IUCN) hotkategori på snöleoparden, från starkt hotad (endangered) till sårbar (vulnerable). Kraven för att en art ska betecknas som starkt hotad av IUCN är att det finns färre än 2500 vuxna individer och att arten minskar med 20 procent under två generationer.

– Det är väldigt olyckligt att IUCN ändrat hotstatus eftersom det tolkas som att snöleoparden inte är lika hotad längre, samtidigt som forskarna är överens om att hoten mot arten ökar, säger Örjan Johansson. I dagsläget är både antalet snöleoparder och artens utbredningsområde okänt. Populationsinventeringar har endast utförts i en bråkdel av det eventuella utbredningsområdet.

Avhandlingen: Unveiling the ghost of the mountains – snow leopard ecology and behavior 

Med hjälp av data från GPS-märkta djur har forskningen om de centralasiatiska snöleoparderna gjort mycket stora framsteg under de senaste nio åren. En av förgrundsfigurerna i detta arbete är Örjan Johansson, som har tillbringat mer än tusen dygn i de mongoliska bergen. Nu lägger han fram sin doktorsavhandling vid SLU. I avhandlingen finns två populärt skrivna texter på svenska, en kortare sammanfattning av resultaten på s 5 och en längre betraktelse om fältarbetet i Mongoliet på s 43–46.

Örjan Johansson, institutionen för ekologi, försvarar sin doktorsavhandling vid SLU i Uppsala, fredagen den 22 september 2017, kl 09:00 i hörsalen, Loftet, SLU.
Opponent är professor Sarah Durant, Institute of Zoology, Zoological Society of London.

Kontakt: Örjan Johansson, Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi; Enheten för viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet orjan.johansson@slu.se, 070-229 28 81

Läs mer:
One-way-ticket to Ulaanbataar. Örjan Johanssons fältblogg under 2008–2012
.
Snow Leopard Trust

Vi finns där du är @forskningsnyhet

23 snöleoparder har visat hur de lever

 lästid ~ 4 min