Tema

Mindre möjlighet anpassa undervisning efter skolreform

De senaste årens skolreformer har inneburit ett välkommet fokus på prestation och tydligt mätbara ämneskunskaper. Men lärarna saknar möjligheten att kunna utforma historieundervisningen så att den tar tillvara på elevernas intresse, visar en undersökning gjord vid Umeå universitet.

I avhandlingen får 26 lärare berätta vad de senaste årens skolreformer kommit att innebära för dem och deras undervisning i historia på mellanstadiet.

Global trend
Åren närmast efter 2011 var över hundratusen svenska grundskolelärare satta att hantera ett antal skolpolitiska reformer. Tidigare betyg, fler nationella prov och mer preciserade kursplaner, utgjorde en del av nyheterna. Bland flera utbildningsforskare har dessa förändringar beskrivits som uttryck för en global trend. Det har hävdats att ett ökat fokus på mätbarhet och individuella prestationer bidragit till att omdana såväl lärarens yrkestillvaro som skolans kunskapsinnehåll.

I sin avhandling Lärartillvaro- och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid undersöker Anders Persson, doktorand vid Umeå Universitet, vad de senaste årens svenska skolreformer kommit att innebära för tjugosex mellanstadielärare och deras undervisning i historia.

Exixtensfilosofiskt perspektiv
Avhandlingen utgår från antagandet att läraruppdraget, likt livet i stort, kan betraktas utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv. Efter flera omgångar av intervjuer och klassrumsbesök analyseras således vilka olika sätt att se på det egna yrket och historieundervisning som upplevs som möjliga att förena med, respektive hindrade av de senaste årens skolreformer.

Bland lärare i årskurs 4-6 som uttrycker uppskattning och bekräftelse märks både en tillfredställelse inför det som beskrivs som mer preciserade instruktioner och ett gillande inför ett mer akademiskt och analytiskt krävande historieämne. I berättelserna om olust och frustration skildras emellertid sorgen över att inte längre ha möjlighet att via genuina livsfrågor och inlevelsebaserade arbetsformer utforma en undervisning som upplevs som angelägen för de egna eleverna.

Resultaten antyder alltså att de senaste åren särskilt kommit att utmana de lärare som förknippar yrkets yttersta mening med en högre grad av frihet att själva utforma undervisningen tillsammans med eleverna för att därigenom i högre grad kunna tillvarata skolämnet historias humanistiska och livsberikande potential.

Avhandling
Lärartillvaro- och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Kontakt
Anders Persson, epost anders.p.persson@umu.se eller ape@du.se,  tel 023-77 82 15

Om disputationen
Fredag 15 september försvarar, Anders Persson i ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Umeå universitet, sin avhandling Lärartillvaro- och historieundervisning: Innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid.

Disputationen äger rum kl. 10.00 vid Högskolan Dalarna, Falun, FÖ 5. Opponent är: Arja Virta, Professor of History and Social Science Education, Department of Teacher Education, University of Turku, Finland

Läs också

Språket väsentligt för att lära sig matematik
14 september, 2017 | Malmö högskola
Högskoleprovet fungerar – men kan utvecklas
12 september, 2017 | Umeå universitet
Robot hjälper lärarna i skolan
12 september, 2017 | Göteborgs universitet
Unga kommer jetlaggade till skolan på måndagar
12 september, 2017 | Örebro universitet
Tilltron stor till diagnoser som lösning på oro i skolan
8 september, 2017 | Göteborgs universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mindre möjlighet anpassa undervisning efter skolreform

 lästid ~ 2 min