Tema

Genernas effekt påverkas av vår livsstil

Att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt är väl känt. Men livsstilen påverkar även den genetiska risken för övervikt, visar forskning. Resultaten tyder på att man kan påverka sin genetiska risk genom en förändrad livsstil.

Forskare på Uppsala universitet har undersökt hur genetiska effekter påverkas av olika typer av livsstilsfaktorer så som diet, rökning, socioekonomisk status, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Studien bygger på genetisk och självrapporterad livsstilsinformation från 360,000 medelålders personer från Storbritannien.

– Resultaten från vår studie visar tydligt att miljö och livsstil interagerar med våra gener, säger Mathias Rask-Andersen, en av forskarna vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som ledde studien.

Lägre effekt hos fysiskt aktiv
Till exempel var effekten av genetiken lägre hos de mer fysiskt aktiva deltagarna. Socioekonomisk status påverkade också de genetiska effekterna så att deltagare med lägre socioekonomisk status hade en starkare effekt av sin genetiska risk för övervikt jämfört med deltagare med högre socioekonomisk status. Ett av de mer överraskande fynden i studien var att alkoholintag också påverkade den genetiska effekten. Forskarna kunde tydligt se att den genetiska effekten var lägre hos dem som oftare drack alkohol. Den genetiska effekten var nästan hälften så stor hos deltagare som drack alkohol varje dag jämfört med de som aldrig drack.

Ändrad livsstil
Resultaten tyder på att man kan påverka sin genetiska risk genom en förändrad livsstil. Någon med starka anlag för övervikt, till exempel en person med många överviktiga i sin släkt, skulle i så fall kunna minska effekten av sina anlag genom att ändra livsstil. Förhoppningen är att resultaten från denna studie ska leda till nya infallsvinklar för att förstå mekanismerna som styr kroppsvikt och till bättre metoder för behandling och förebyggande av fetma och övervikt. Det är dock viktigt att påpeka att den aktuella studien är en populationsbaserad studie. I sådana studier har forskarna inte möjlighet att utreda orsakssamband.

– Det kan finnas relaterade faktorer som vi inte har information om, men som är den egentliga orsaken till våra resultat. Därför är det viktigt att följa upp våra resultat med mer kontrollerade studier för att bestämma orsakssambanden, säger Mathias Rask-Andersen.

Artikel
Mathias Rask-Andersen, Torgny Karlsson, Weronica E. Ek, Åsa Johansson (2017) Gene-environment interaction study for BMI reveals interactions between genetic factors and physical activity, alcohol consumption and socioeconomic status, PLOS Genetics, https://doi.org/10.1371/journal.pgen.1006977

Kontakt
Mathias Rask-Andersen, tel: 018-471 4806, 073-534 54 75, e-post: mathias.rask-andersen@igp.uu.se

Läs också

Mjölksyrabakerier hjälper vid tjocktarmscancer
22 september, 2017 | Göteborgs universitet
EKG avslöjar hjärtkärlsjukdom vid KOL
21 september, 2017 | Umeå universitet
Vardagssysslor som terapi
21 september, 2017 | Örebro universitet
Inflammatorisk tarmsjukdom i barndomen ökar cancerrisk
21 september, 2017 | Karolinska Institutet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Genernas effekt påverkas av vår livsstil

 lästid ~ 2 min